Uppmaningen till regeringen: Visa vad ni vill med bostadspolitiken

Produktivitetsutredningen vill se fri hyressättning, återinförd fastighetsskatt och ett bygglovsbefriat småhus. Men de vill också att regeringen lägger fram en bostadsproposition som förtydligar var staten vill med bostadspolitiken. ”Det krävs ett samlat omtag av hela bostads- och byggpolitiken”, säger ordförande Hans Lindblad. 

Produktivitetsutredningen föreslår i sitt första delbetänkande en rad åtgärder för att göra bostadsmarknaden mer effektiv.

Utredningen föreslår inte mindre än 113 olika förslag för att stärka Sveriges ekonomi. Men Hans Lindblad, kommissionens ordförande, lyfter särskilt fram bostadspolitiken som en av de mest prioriterade förslagen att ta vidare. 

– Jag tror att det finns mycket att vinna i bostadspolitiken. I bostadssektorn så rapporteras det om en kris och man ska aldrig försitta en kris, säger Hans Lindblad i samband med att utredningen presenteras. 

Förtydliga vad staten vill

Utredningen menar att regeringen behöver presentera en inriktningsproposition som tar ett övergripande grepp om bostadspolitiken.  

– Vi tycker att man har kommit till vägs ände och vi menar att det krävs ett samlat omtag av hela bostads- och byggpolitiken. Det görs bäst genom en total översyn av regelverk, incitament, förutsättningar och vi tycker att man för att inte tappa tempo ska ta avstamp i en mål- och inriktningsproposition där staten formulerar en tydlig målsättning för bostadsmarknaden, säger Hans Lindblad. 

De specifika förslag som utredningen lägger fram är bland annat fri hyressättning i nyproduktion. Men här föreslås en något mer restriktiv lösning än den som föreslagits i utredningen från 2021. 

– Vårt förslag som vi har lagt skiljer sig så tillvida att, vi pratar ju om fri hyressättning i nyproduktion, men i de förslagen finns vissa begränsningar. Att man inte ska kunna fasa in och fasa ut hyresförändringar hur snabbt som helst. Där är vi mer restriktiva än vad den liggande utredningen är, säger Hans Lindblad till Altinget i samband med pressträffen. 

I utredningen skriver kommitté att syftet med deras ändringar av det tidigare utredningsförslaget är att skapa en större trygghet för hyresgästen och för hyresvärden. Därför vill de minska möjligheterna att justera hyran utöver den årliga justeringen i jämförelse med den tidigare utredningens förslag. 

{{toplink}}

Återinförd fastighetsskatt 

Utredningen föreslår också att man återinför den tidigare fastighetsskatten och en skänkning av reavinstskatten. Med de åtgärderna ser man att skatteuttaget blir mer effektivt, ger minskade snedvridningar mellan olika tillgångar. Samtidigt som inlåsningseffekter på bostadsmarknaden kan minska. Här avser dock utredningen presentera med detaljer i den slutrapportering som är planerad till nästa år. 

Kommitén trycker på behovet av enklare regler, snabbare tillståndsprocesser och färre kommunala särkrav.

– Om man ställer för mycket särkrav då förhindrar man ju möjligheterna till stordriftsfördelar och till bättre konkurrens. Så att det måste helt enkelt skärpas upp, säger Hans Lindblad. 

– Även kommuner säger det mellan skål och vägg och varenda part som vi träffat vittnar om att det sker särkrav. Man rundar detta juridiskt på ett, tycker vi, tveksamt sätt.

Samtidigt föreslår de att ett typgodkänt flerfamiljshus tas fram av Boverket. Samt att ett bygglovsbefriat småhus införs, likt det förslag som presenterades i Utredningen Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet (SOU 2020:75)

Hur ser du på den demokratiska aspekten och att folk som ändå påverkas ska få säga sitt i samband med ett bygglovsansökan?

– Det är en fråga som man naturligtvis måste titta på. Men man får inte glömma att den som faktiskt ska bygga och bo måste också ha något att säga till om. Den personen betraktas inte riktigt som ett särintresse som andra, det där måste man väga lite mer. Men det är klart att det är en rättighet att kunna överklaga och ha synpunkter det kan vi inte ta bort. Men vi har inte alla detaljer helt klara.

När det gäller frågan om att få fram mer byggbar mark menar Hans Lindblad att en lågt hängande frukt är att bygga på de 115 000 tomma tomter som redan finns i Sverige idag. Här menar Hans Lindblad att det behövs regelförenklingar och kortare processer för att se till att dessa bebyggs. 

Står de här tomterna verkligen tomma på grund av komplicerade processer?

– De står tomma och vi vet att processerna tar tid. Så att vi tror inte att det (kortare processer, reds anm.) skulle skada. Utan vi tror att det här är en lågt hängande frukt som skulle snabbt kunna leda till en hel del mark. 

Men enligt Boverket och Lantmäteriet, som Altinget tidigare varit i kontakt med om de tomma tomterna, står många av tomterna tomma eftersom de inte är lönsamma att bygga på eller för att någon äger marken och inte vill bygga. 

Förutom de tomma tomterna föreslår dock utredningen även att man ser över det kommunala planmonopolet och utvärdera Länsstyrelsens roll i att regionalt kunna främja
tillväxt av nationell betydelse, bland annat för att få bättre tillgång till byggbar mark och för att mer fokus ska läggas på samhällsekonomiskt nytta.

Fri hyressättning inför höstbudgeten

Finansminister Elisabeth Svantesson kommenterar inte i detalj förslaget att lägga fram en bostadsproposition. Men säger att regeringen kommer att titta närmre på förslagen och att några av dem kommer att övervägas i den budget för 2024 som nu börjar förhandlas inom tidösamarbetet. Hon nämner att frågan om fri hyressättning är en av dem. 

– Den frågan diskuteras bland våra fyra partier, det är ingen hemlighet. Vi får se hur vi landar i detta. Det är ju förhandlingar inför budgeten snart igen, det är ju en sådan fråga som finns med i våra diskussioner, säger hon i samband med pressträffen. 

Hon är dock tydlig med att regeringen inte kommer att glänta på dörren till en återinförd fastighetsskatt. 

– Att återinföra en skatt som inte hade legitimitet och som folk var kraftigt emot, det kommer vi inte göra, säger hon. 

{{toplink}}

Beslutskedja: Utredning: Högre produktivitetstillväxt, Dir. 2023:58

24/4
2023
24/4
2023
9/5
2023
11/5
2023
29/4
2024
29/4
2024
30/4
2024
1/5
2024
22/5
2024

Forrige artikel Tidöpartierna vill införa obligatorisk förskola Tidöpartierna vill införa obligatorisk förskola Næste artikel Dags att tycka till om EU:s nya klimatmål Dags att tycka till om EU:s nya klimatmål
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.