Utländska investeringar som skadar landet ska kunna stoppas
Arbetet med att införa en stoppregel för utländska investeringar som innebär en risk för Sveriges säkerhet har pågått i flera år. Nu går regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer (M) vidare med förslagen i den utredning som företrädaren Morgan Johansson (S) tillsatte år 2019.
– Det är dags för Sverige att komma ifatt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff på torsdagen tillsammans med ministerkollegan Carl-Oskar Bohlin (M).
Det Strömmer syftar på är att 18 av 27 medlemsländer i EU redan har ett regelverk för att kunna granska – och kunna sätta stopp för – investeringar i så kallad skyddsvärd verksamhet.
– Vi vill att en granskningsmyndighet ska ha möjlighet att granska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet. Och, om det är nödvändigt, också kunna förbjuda de här investeringarna, säger Gunnar Strömmer och meddelar att regeringen nu beslutat om en lagrådsremiss.
Genomför vallöfte med S-hjälp
Strömmer och Bohlin är båda noga med att påpeka att en sådan här lag har varit ett vallöfte från Moderaterna sedan valrörelsen 2018. Men det som regeringens lagförslag utgår från är en utredning som hans företrädare justitieminister Morgan Johansson (S) tillsatte 2019. Utredaren Sten Heckscher lämnade sina förslag i slutet av år 2021. Så sent om i maj lovade Morgan Johansson att en proposition var på väg.
De typer av verksamhet som ska omfattas av kravet på granskning vid direktinvesteringar är:
- Samhällsviktig verksamhet
- Säkerhetskänslig verksamhet
- Verksamhet som rör kritiska råvaror
- Verksamhet som behandlar känsliga personuppgifter och lokaliseringsuppgifter
- Verksamhet som rör framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi
- Verksamhet som rör krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Däremot ska inte investeringar i medieföretag omfattas, skriver regeringen i det lagförslag som nu lämnats för granskning till Lagrådet. Det är helt linje med utredaren Sten Heckschers förslag.
Närmare definitioner av exempelvis samhällsviktig verksamhet kommer att fastställas senare, genom föreskrifter.
Inte heller vilken myndighet som blir granskningsmyndighet kommer att slås fast i lagförslaget, utan det är upp till regeringen att bestämma.
– Man kan ju se på utredningens förslag som pekar ut Inspektionen för strategiska produkter som en lämplig myndighet, säger Gunnar Strömmer.
Hur många investeringar det kan röra sig om per år som kommer att granskas djupare är svårt att säga, enligt Strömmer och han hänvisar till att det i andra länder rör sig om ”ett antal fall årligen”.
Enligt lagrådsremissen ska den nya lagen träda i kraft vid årsskiftet.