Utredare: Skolansvar kan behöva skrivas in i socialtjänstlagen
För att säkra skolgången för barn och unga i samhällsvård överväger utredaren Carina Ohlsson (S) att ett skolansvar ska skrivas in i socialtjänstlagen. Men även om övriga riksdagspartier är positiva, behövs mer än lagändringar för att placerade barn ska få det bättre enligt Carina Ohlsson: ”Jag som är lagstiftare vet att lagen aldrig är bättre än dess tillämpning”.
Med ett 23 sidor långt direktiv har riksdagsledamoten Carina Ohlsson (S) ett av de bredaste utredningsuppdragen. Målet med utredningen är att förbättra kvaliteten för barn och unga i samhällets vård.
När Altinget träffar Carina Ohlsson har utredningen pågått i nästan ett år. Hon förklarar att det handlar om ett strukturellt problem, där allt ifrån socialtjänst och skola till regioner och myndigheter behöver bli bättre.
– Vi har träffat över 200 personer och organisationer. Alla är överens om att det inte fungerar och vill att det ska bli bättre. Men vi har inte mött ett enskilt svar som kan lösa det här. Därför säger vi också till alla vi möter att det inte kommer att bli bättre, om inte alla bestämmer sig att det ska bli bättre, säger hon.
Skrivas in i lagen
I uppdraget ingår det att föreslå hur utbildningen för barnen kan bli bättre. Enligt Socialstyrelsen fullföljer barn i samhällsvård grund- och gymnasieskolan i lägre utsträckning än andra barn och har generellt sett lägre betyg.
Ohlsson förklarar att bristande kommunikation mellan socialtjänsten och skolan också bidrar till att barn inte får stöd i tid.
– Det kan vara ett nytt HVB-hem som startas och de kommer flera barn samtidigt till en skola. Att det då inte finns rutiner för vad skolan ska göra när de här barnen kommer. Ofta tar det ett tag och barnen missar då delar av sin skolgång.
Utredningen, som ska presenteras till våren, överväger nu om det behöver skrivas in i lagen att skolan ska göra en kunskapskartläggning vid placeringen av barnet. Precis som lagen i dag säger att en hälsoundersökning ska göras vid placering.
I dag gör skolan bara en sådan kartläggning om det uppdagas att det behövs eller om barnet är nyanlänt i Sverige, berättar Carina Ohlsson.
Perspektivskifte inom socialtjänsten
Sedan tidigare finns Skolfam, ett skolstöd för barn i familjehem där socialtjänst och skola samarbetar, som Carina Ohlsson lyfter som ett bra exempel på hur barnens skolgång kan bli bättre.
Stockholms stad har använt Skolfam i flera år och enligt socialborgarrådet Jan Jönsson (L) har modellen förbättrat skolresultaten för barnen.
Han hoppas att fler kommuner börjar använda stödet, men att skolansvaret även behöver skrivas in i den nya socialtjänstlagen. Ett lagförslag ligger utrett och klart på socialdepartementet.
– Det kommer leda till att socialtjänsterna måste genomgå ett perspektivskifte, från att ha fokus på fritid och familj till att faktiskt följa upp skolresultat och se till att barnen får specialpedagogiskt stöd exempelvis, säger Jönsson till Altinget.
Statliga resurser
Han hoppas att Carina Ohlssons utredning kan sätta lite fart på arbetet med en ny socialtjänstlag. Men också att staten skjuter till resurser.
– I socialtjänstlagsutredningen så skrev man in kriteriet att det inte får bli ökade kostnader, eftersom då måste staten finansiera det. Det är helt orimligt, eftersom inom polisen och vården har man inte haft några problem att skjuta till pengar, säger Jönsson och fortsätter:
– Jag tycker att man måste släppa på det kriteriet och inse att socialtjänsten också måste få kosta i statens kassa.
Politisk vilja
Carina Ohlsson är inte lika hoppfull över att endast lagändringar kommer hjälpa barnen i samhällsvård.
– Det kan göras lagändringar. Men jag som är lagstiftare vet att lagen aldrig är bättre än dess tillämpning. Tyvärr är det sällan så enkelt att en lagändring gör så att det fungerar överallt i 290 kommuner.
Ser du att det finns en politisk vilja bland riksdagspartierna att förändra inom detta område?
– Ja, det ser jag. Eftersom jag är partipolitiker så har jag pratat med enskilda ledamöter i socialutskottet och alla tycker den här utredningen är väldigt viktig. Nu vet vi inte hur det kommer se ut efter valet dock.
Tror du att det finns en risk för att utredningen läggs ner vid ett regeringsskifte?
– Nej, det tror jag inte. Möjligtvis ett tilläggsdirektiv, trots att vi redan har ett så stort uppdrag.
Beslutskedja: Barn och unga i samhällets vård
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2021
För att säkra skolgången för barn och unga i samhällsvård överväger utredaren Carina Ohlsson (S) …
Läs mer2022
Då Jytte Guteland har blivit vald till riksdagen lämnar hon sin plats i Bryssel. In kliver i stället Carina Ohlsson, som fö…
Läs mer2022
Carina Ohlsson har påbörjat sitt nya uppdrag som Europaparlamentariker och kommer bland annat verka i det särskilda utskottet för covid-19-pan…
Läs mer2022
Omfattande direktiv och problem i uppstarten gör att utredningen om placerade barn begär förlängd utredningstid.
Läs mer2023
I slutet av förra året begärde utredningen om barn och unga i samhällets vård mer tid. Nu har regeringen sagt ja.
Läs mer2023
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2023
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2023
Utredaren har överlämnat betänkandet "För barn och unga i samhällsvård" till socialdepartementet.
Läs mer2023
Tillståndskrav och ett nationellt familjehemsregister är några av de förslag som utredare Carina Ohlsson (S) lämnat ti…
Läs mer2023
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2024
Regeringen avsätter 696 miljoner nästa år till Statens institutionsstyrelse för att lösa platsbristen. ”Vi steppar up…
Läs mer2024
Enkät: Så vill högerpartierna reformera arbetsmarknaden
Överblick: Partier redo att kringgå lag om donationer och regeringen bjuder in Turkiet till möte
