Utredaren: Utmaning att ta fram ny insynslag för friskolor

Den nya lagen som ska ge insyn i friskolor kan bli unik. ”Det här med att det skulle finnas en skyldighet för en enskild företagare att lämna ut vissa typer av handlingar till vem som helst finns ingen annanstans”, säger utredare Ulrika Geijer till Altinget. 

I stället för offentlighetsprincipen vill regeringen införa en ny lag för friskolor som ska reglera vilka handlingar som skolorna ska lämna ut, men också vilka uppgifter som ska skyddas från insyn. 

Utredare Ulrika Geijer tog emot tilläggsdirektivet för lite mer än en vecka sedan. 

– Det är ju ett roligt uppdrag på det sättet att det är ju en ny rättslig figur. Det är något som inte finns någon annanstans, säger hon till Altinget.

Vad skulle du säga är skillnaden mellan offentlighetsprincipen och insynsprincipen? 

– Det får man ju se när jag är klar, men syftet med att utreda en insynsprincip är att den administrativa bördan för de här fristående aktörerna, kanske särskilt de som är lite mindre, inte ska bli lika stor som man tänker sig att den blir med offentlighetsprincipen.  

– En insynsprincip kommer till skillnad från hur det är nu, ge mer insyn i friskolorna, tillägger hon. 

{{toplink}}

Sekretessbestämmelser

Samtidigt framgår det från det nya direktivet att vissa uppgifter ska skyddas i den nya lagen. 

Vad kan det vara för typ av uppgifter som inte ska omfattas av insynsprincipen?  

– Det har jag inte hunnit fundera över ännu, men tanken är att man måste ha någon slags motsvarighet till offentlighetsprincipens sekretessbestämmelser. Man kan tänka sig att även om en handling typiskt sätt är sådan att den ska tillhandahållas med hjälp av insynsprincipen så kan den ju innehålla uppgifter som inte bör spridas, känsliga uppgifter.  

– Jag tänker att det är något sådant. En parallell till sekretessbestämmelserna.  

Bland annat ska det finnas skyddsbestämmelser som ska gälla med hänsyn till enskildas ekonomiska intressen. 

– Även när det gäller offentlighetsprincipen så finns det bestämmelser som skyddar myndigheters företagshemligheter. Men det är en sådan sak vi får utreda, var går gränsen?  

”Inget vi kan surfa på”

Enligt Ulrika Geijer är en utmaning med det nya uppdraget att det inte finns någon motsvarighet liknande insynsprincipen att titta på i utformningen av den nya lagen.

– Det är klart att alltid när man ska hitta på något nytt så kan det vara lite utmanande och arbetssamt i sig. Men i och med att vi har arbetat med informationsförsörjning har vi skapat oss en bra bas som vi kommer kunna använda oss av, säger hon. 

Finns det något bortsett från offentlighetsprincipen som ni kommer kunna ta inspiration av? 

– Det finns regler om att man till exempel i bokföringslagstiftning och skattelagstiftning ska bevara handlingar för att man ska kunna kontrollera att man skött det på rätt sätt. Det finns krav på att saker ska dokumenteras och kanske att man ska tillhandahålla den här informationen till någon myndighet som har rätt att kontrollera.  

– Det här med att det skulle finnas en skyldighet för en enskild företagare att lämna ut vissa typer av handlingar till vem som helst, där finns det såvitt jag vet inget som vi kan surfa på.

{{toplink}}

Beslutskedja: En långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet

21/10
2021
11/1
2022
17/3
2022
25/3
2022
14/2
2023
6/3
2023
6/3
2023
16/3
2023
31/3
2023
5/5
2023
30/5
2023
30/5
2023
31/5
2023
27/10
2023
29/3
2024
18/4
2024
18/4
2024
19/4
2024
31/5
2024
22/8
2024
20/11
2024

Forrige artikel SD skeptiska till möjlig lösning för sänkta drivmedelspriser SD skeptiska till möjlig lösning för sänkta drivmedelspriser Næste artikel M och MP vinnare i partiernas medlemsjakt M och MP vinnare i partiernas medlemsjakt
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.