Utredning: Byt namn på E-hälsomyndigheten

Ett namnbyte är ett av förslagen i den promemoria till socialdepartementet som utredningen av sekundäranvändning av hälsodata lämnat. ”Begreppet e-hälsa har blivit föråldrat”, säger utredningssekreterare Carl Nilsson till Altinget.

Det börjar bli bråttom för regeringen att anpassa regelverket för hälsodata. Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata ska lämna sitt slutbetänkande i september, men har redan nu skickat in en promemoria till socialdepartementet, inför den kommande rambudgetprocessen.

– Vi har identifierat flera utmaningar som behöver lösas så snart som möjligt i och med förändringen som sker på EU-nivå. Skulle departementet äska medel efter ramberedningen så kommer det med först 2025, säger Carl Nilsson. 

{{toplink}}

Eftersom det europeiska hälsodataområdet EHDS planeras att träda ikraft 2025 eller 2026 skulle ett budgetbeslut först 2025 bli för sent för Sveriges del.

Akuta åtgärder

Promemorian listar förslag på tre områden, som behöver adresseras omgående. Det saknas nationell samordning, nationell styrning och byggstenar för en infrastruktur för hälsodata. 

– Det som är mest akut är att det saknas en nationell samordning, men har man fattat ett principbeslut om det så går det ganska fort att få på plats, jämfört med en infrastruktur som kan ta väldigt många år att bygga, säger Carl Nilsson.

Hälsoadatadirektivet förhandlas fortfarande inom EU. 

– Vi tror att det är osannolikt att EHDS inte kommer i någon form, men vi vet inte hur. Men regeringen har ju med våra direktiv beslutat om riktningen för datadelning, säger Carl Nilsson.

Fyra lösningar

E-hälsomyndigheten föreslås få huvudansvaret för en nationell infrastruktur och i promemorian listas fyra alternativ: Köpa hela eller delar av Ineras verksamhet från Sveriges Kommuner och Regioner, bygga upp en statlig parallell infrastruktur, ett samägande mellan stat och till exempel SKR och Inera eller att inte göra någonting alls. 

Utredningen förordar att staten tar över Ineras infrastruktur och skapar en struktur liknande finska Findata. 

Namnbyte

Utredningen skriver också att regeringen bör överväga att byta namn på E-hälsomyndigheten till Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur, det namn som användes inledningsvis när myndigheten skapades.

Namnbytet motiveras med att begreppet e-hälsa är missvisande och saknar en rättslig definition. Därför tolkar utredningen det som ett paraplybegrepp för digitalisering inom hälso- och sjukvården. 

– Det man egentligen pratar om är hälsodata. E-hälsa är tekniken. Flera länder har redan lämnat begreppet e-hälsa och ska man ändra i myndighetens instruktion så är den stora delen hälsodata, säger Carl Nilsson.

Ett namnbyte bedöms kosta fem miljoner kronor.

Beslutskedja: Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälso- och sjukvård

12/5
2022
17/5
2022
25/8
2022
6/10
2022
13/10
2022
13/2
2023
21/9
2023
21/11
2023
14/12
2023
3/4
2024

Forrige artikel Danska utrikesministern varnar för ett delat Arktis Danska utrikesministern varnar för ett delat Arktis Næste artikel Veckan i EU: EP i Strasbourg, Svantesson leder Ekofin och stor kulturkonferens i Umeå Veckan i EU: EP i Strasbourg, Svantesson leder Ekofin och stor kulturkonferens i Umeå
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.