"Utredningen ger inga svar på hur LSS ska stärkas"

DEBATT. Målsättningen bör rimligen vara att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska stärkas. Men i LSS-utredningen saknas förslag på flera viktiga områden, skriver Autism- och aspergerförbundet.

Ulla Adolfsson
Ordförande, Autism- och aspergerförbundet
Maria Sivall
Förbundsjurist, Autism- och aspergerförbundet


Sedan LSS-utredningen presenterades i januari 2019 har Autism-och aspergerförbundet riktat allvarlig kritik mot förslagen som genomsyrades av sparkrav. De riskerar att slå hårt mot en av samhällets mest utsatta grupper. Utredningen föreslog bland annat att assistans inom det femte grundläggande behovet ”ingående kunskap” skulle tas bort, något som skulle drabba många personer med autism.

Efter stor massmedial uppmärksamhet och massiv kritik tog regeringen bort sparkravet i utredningens direktiv. Det var en viktig seger för funktionsrättsrörelsen och många var försiktigt positiva till att det slopade sparkravet skulle leda till en mer hållbar lag. Det visade sig dessvärre att förslag som innebär en fortsatt nedmontering av LSS fanns kvar när utredningen väl skickades ut på remiss i juni 2020.

Negativ utveckling

Målsättningen bör rimligen vara att LSS ska stärkas. En välfungerande LSS-lagstiftning är nämligen avgörande för ett samhälle där alla kan delta utifrån sina personliga förutsättningar. Men i utredningen saknas förslag på flera viktiga områden: till exempel hur lagen ska motverka den stora bristen på gruppbostäder i många kommuner, hur man ska säkerställa kvalitet i LSS-verksamheter och den stora minskningen i insatser riktade till barnfamiljer.

Sedan LSS infördes har det inom lagens samtliga tio insatser skett en negativ utveckling som i praktiken begränsar människors rätt till stöd. Det beror bland annat på begränsande rättspraxis, bristande kompetens om såväl LSS som de livsvillkor som personer med funktionsnedsättning lever under men också lagvidriga kommunala riktlinjer. Vi kan bland annat se hur våra medlemmar drabbas av schablonmässiga tidsbegränsningar av beslut vid ledsagarservice. En begränsning som skapar en oförutsägbar livssituation.

Regeringen måste agera

Listan på nödvändiga förbättringar är lång – men utredningen ger inga svar på hur LSS ska stärkas. Socialminister Lena Hallengren (S) har i en riksdagsdebatt uttalat att hon vill att lagens ambitioner och intentioner överensstämmer med verkligheten. För att nå dit krävs satsningar och en stark politisk vilja. Autism- och aspergerförbundet anser därför att regeringen behöver påbörja ett sådant arbete omedelbart genom att:

  • Genomföra ett nationellt kompetenslyft för att skapa bättre förutsättningar att efterleva LSS. En genomgripande satsning är avgörande för att höja kvaliteten och kompetensen inom LSS.

  • Säkerställa att behov går före budget. Politiker och beslutsfattare i stat, region och kommun ska fatta beslut som följer målparagraferna i LSS och som ger personer med autism rätt till insatser efter individuella behov.

  • Utgångspunkten för regeringens framtida beslut måste vara en stärkt LSS-lagstiftning som återigen gör den till den unika reform och rättighetslag som vi tidigare varit så stolta över.

Rätten till ett värdigt liv

Det är dags att ge människor med autism och andra funktionsnedsättningar möjligheter att leva ett liv som andra, med full delaktighet i samhället. Med det som grund behöver LSS utvecklas och anpassas, så att den överensstämmer med den verklighet som de berörda lever i. Det handlar i första hand om rätten till ett värdigt liv men även respekten för mänskliga rättigheter och ett samhälle för alla.

Beslutskedja: Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

26/5
2016
15/12
2018
10/1
2019
11/2
2019
3/11
2020
12/11
2020
12/11
2020
21/1
2021

Forrige artikel Lärarförbundet: Krävs utskottsinitiativ för att lätta lärarnas arbetsbörda Lärarförbundet: Krävs utskottsinitiativ för att lätta lärarnas arbetsbörda Næste artikel Debatt: Rättvis beskattning måste vara förståelig för alla Debatt: Rättvis beskattning måste vara förståelig för alla
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.