Utskottet till regeringen: Lös detaljerna kring juridiskt kön
Riksdagens beslut om att ändra könstillhörighetslagstiftningen sätter press på regeringen att se till att detaljerna finns på plats nästa sommar. ”Det är otroligt viktigt för att det här ska bli bra”, säger socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) till Altinget.
När riksdagen förra veckan beslutade att sänka åldersgränsen för att kunna ändra juridiskt kön skickades samtidigt fyra tillkännagivanden med till regeringen. De handlar om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen. Tillkännagivandena väcktes av Socialdemokraterna.
Den nya lagen innebär att det fortfarande krävs vårdkontakt, men att prövningen av könsidentiteten ska vara betydligt mindre omfattande än vad den är i dag. Vad det betyder i praktiken regleras däremot inte. I stället vill socialutskottet att Socialstyrelsen eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att ta fram föreskrifter.
– Det är tydligt att den ska vara förenklad och att den ska vara mindre omfattande. Men i övrigt har ju inte riksdagen styrt upp hur det ska vara, utan det är ju någonting för regeringen att ge i uppdrag till myndigheten, säger Fredrik Lundh Sammeli. {{toplink}}
Sex av åtta partier står bakom behovet av föreskrifter och nationellt kunskapsstöd. Varken Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna ville rösta igenom en lagändring och därmed inte heller de båda tillkännagivandena.
Däremot var socialutskottet enigt när det handlar om det förebyggande arbetet mot brottsligt agerande och uppföljning. I debatten inför beslutet har just frågan om risken för att brottsmisstänkta personer byter personnummer lyfts som ett argument mot den nya lagstiftningen.
– Risken finns för id-bedrägerier, då könsbyte innebär att man får nytt personnummer och ny identitetshandling, något som även remissinstanserna Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, med flera har angett som farhågor, sade Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg under riksdagsdebatten.
Även Kristdemokraternas Dan Hovskär var inne på samma linje när han motiverade varför partiet ville skicka tillbaka förslaget till socialutskottet igen.
– Det finns farhågor om att brottslingar skulle kunna använda denna möjlighet till enklare byte av identitet genom juridiskt könsbyte. Det hade vi också velat ställa frågor kring – på Ekobrottsmyndighetens och Svenska Bankföreningens område.
Ett enigt utskott vill därför att frågan om sekretessbrytande regler ska utredas.
– Vi menar ju att om Socialstyrelsen ska vara den myndighet som ändå kommer att ha en otroligt viktig roll för att motverka missbruk så behöver de att kunna ha sekretessbrytande regler, säger Fredrik Lundh Sammeli.{{toplink}}
Däremot var inte frågan tillräckligt tungt vägande för att inte gå vidare med riksdagsbeslutet.
– Man kan konstatera att även regeringen har ju valt att gå vidare. Det här är ju en synpunkt som har framkommit i Lagrådet på regeringens produkter där Lagrådet pekade på att man bör överväga om det finns behov av sekretessbrytande regler, säger Fredrik Lundh Sammeli, som också påpekar att tillkännagivandena stämts av med regeringskansliet under tiden. Därför pekas inte en specifik myndighet ut i tillkännagivandet om föreskrifterna, trots att S ville ha det så från början.
– Vi hade ju ingången att vi ville säkerställa att regeringen ger det här uppdraget till Socialstyrelsen att ta fram de här nationella föreskrifterna. Och det har vi under arbetet med texterna justerat efter samspråk på tjänstemannanivå, så att det ska vara så korrekt och riktigt som möjligt.
Han räknar också med att regeringen agerar omgående.
– De här tillkännagivandena är inga man kan lägga i skrivelse 75 och avvakta tills man tar tag i dem. Jag räknar med att man redan i veckan påbörjar ett arbete för att ta dem i mål för de är kopplade väldigt tydligt till lagen och det är en begränsad tid myndigheten och regeringen har på sig innan lagen ska träda i kraft.
Fotnot: Skrivelse 75 är regeringens redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).
Ytterligare myndighetslarm: Regeringens politik räcker inte
S-ledaren om Kinberg Batras rekrytering: ”Omdömeslöst”
