Ytterligare myndighetslarm: Regeringens politik räcker inte

Regeringsföreträdare har vid upprepade tillfällen lyft hur viktiga de EU-politiska styrmedlen är i det egna styrmedelsarbetet. Samtidigt görs inte tillräckligt på hemmaplan för att faktiskt leva upp till dessa.

Detta konstateras i ett ytterligare underlag från regeringens egna myndigheter. Denna gång från Energimyndigheten, som utöver klimatlagstiftningsarbetet som Naturvårdsverket tillsammans med åtta andra myndigheter presenterade en kartläggning av för en vecka sedan, också djuplodat mer i energiregelverken som bidrar till klimatmålet.

”Det som har aviserats av regeringen är framför allt framtida analyser och utredningar snarare än konkreta åtgärder. Det behövs ytterligare styrmedel och det är brådskande att utreda och implementera dessa så snart som möjligt”, kommenterar myndigheten i sin reflektion till underlaget till en nationell energi- och klimatplan som presenterades förra veckan.

För även om bland annat en kraftfull elektrifiering som regeringen pekat ut som en bidragande faktor, anses den riskera ”att fördröjas om inte mer görs för att främja omställningen i hela energisystemet snarare än enbart för specifika energibärare eller kraftslag”.

Regeringens politik räcker sammanfattningsvis inte på långa vägar för att nå de antagna EU-ramarna.  

– Så är det, som det ser ut nu. Det finns såklart tankar och idéer. Men det som kom i klimathandlingsplanen var inte tillräckligt konkret för att vi ska kunna ta med det, utifrån EU:s definition av vad som är planerade styrmedel, säger Angelina Björklund, en av projektledarna för inrapporteringen på Energimyndigheten, till Altinget.

Bedömningen gäller även utanför EU-styrningsförordningens kriterier för vad som är ett planerat styrmedel som får tas in i effektbedömningarna.

– Regeringen föreslår exempelvis en utredning kring styrmedel i handlingsplanen. Men eftersom vi inte vet vad den utredningen landar i, och det är väldigt kort om tid, så behöver det göras någonting nu för att vi ska nå målen, fortsätter Angelina Björklund.

 {{toplink}}

Del i Parispusslet

Var för sig fokuserar alla de aktuella regelverken som ska rapporteras in enligt styrningsförordningen på olika sektorer i ekonomin.

Men tillsammans ska varje bidrag från medlemsländerna alla bidra till att nå det uttalade klimatmålet för unionen, som en del i Parisöverenskommelsen.

Det är därmed raska tag som krävs, vilket också är ett budskap som tidigare kommit från andra expertinstanser, exempelvis Klimatpolitiska rådet.

{{toplink}}

Finns egentligen mer tid

Energimyndighetens projektledare lägger in en brasklapp. Medlemsländerna har generellt två år på sig att implementera åtgärderna från de beslutade direktiven, som antogs förra året. Det finns därmed egentligen tid att leverera åtgärder inom de tidsramarna.

Men på grund av styrningsförordningens upplägg måste regeringens plan för att leva upp till regelverken levereras senast den 30 juni i år.

– Det har ju varit väldigt många tydliga önskemål från kommissionen att vi ska ge svar nu, säger Angelina Björklund.   

Rapporteringsproblemen

Styrningsförordningen kom till som ett svar, när EU-medlemsländerna protesterade mot de tidigare nationella kraven inom respektive sektorslagstiftning som gällde för 2020-målen.

Även om syftena är tydliga, att se till att alla gör sin hemläxa, är själva övningen med att skapa transparens om de nationella insatserna inte den lättaste.

Trots att de utlovats mer vägledning från EU-kommissionen om hur inrapporteringen ska ske, saknas fortsatt flera detaljsvar.

– Nu har vi i princip räknat utifrån hur man tidigare räknat, med tilläggen från de nya kraven i regelverken. Men det saknas fortsatt vissa instruktioner på hur man ska räkna på allt, säger Angelina Björklund.

{{toplink}}

För tuffa krav på Sverige?

När det kommer till de två främsta övergripande energipolitiska regelverken, på förnybart respektive energieffektiviseringssidan, lyfter samtidigt myndigheten flera varningsfingrar kring kraven i sig.

På förnybart-sidan pekar myndigheten på att Sverige, som redan toppar EU-statistiken, kan ha fått ett potentiellt orealistiskt högt bidragskrav på att uppnå 76 procent förnybart till år 2030. Det gäller även om kärnkraften räknas in, som vissa har förespråkat och som Energimyndigheten har tagit med i beräkningen.

Hade reduktionsplikten funnits kvar, hade ”bidraget” till den samlade insatsen varit något lättare att uppnå. Men utan denna och andra styrmedel, ser Sverige för stunden ut att endast kunna öka andelen förnybart till 67 procent, från 66 procent av energimixen år 2022.  

När det kommer till energieffektiviseringen är luckan ännu större. Där är dock potentialen högre, konstaterar Energimyndigheten, om bland annat styrmedlen kommer till.

{{toplink}}

– Där finns det en potential, och absolut mer att göra. Även om det faktiskt kanske är svårt att nå hela vägen, så finns det definitivt betydligt mycket mer att göra, säger Angelina Björklund, som exempelvis pekar på att nya industrier kommer öka den totala energianvändningen.  

”Vi har en plan”

Regeringsföreträdare fortsätter samtidigt att vidhålla sin ståndpunkt. Senast under frågestunden i fredags ställde Vänsterpartiets Andrea Andersson-Tay frågan om klimat- och miljöministern i ”i ljuset av” bland annat Naturvårdsverkets varningar från veckan innan, kunde stå fast vid att regeringen har en plan för hur klimatmålen ska nås.

– Svaret på den frågan är ja. Jag står fast vid det jag har redogjort för, med allt det innehåll som finns i vår klimathandlingsplan. Det rör sig om över 70 förslag totalt. Om man genomför alla dessa förslag så som de är utformade och skrivna, och lyckas göra det inom tidsramen, och får de effekter som vi bedömer finns, då finns för första gången förutsättningar att nå målen, svarade Romina Pourmokhtari (L).

Altinget har sökt ansvariga ministern för det energipolitiska arbetet, Ebba Busch (KD), för en intervju om Energimyndighetens rapport. Energiministerns stab utlovar att ministern ska återkomma efter en dragning av underlaget.

jacob@altinget.se