VA-avgifter ser ut att höjas brett: Bättre nu, än för sent
(Foto: Svenskt vatten)
Flera lokala VA-bolag aviserar större höjningar än normalt inför kommande år, för att dels svara upp mot ökade kostnader, dels högre investeringsbehov. Från branschen välkomnas initiativet brett, men de som ska betala är kritiska.
Efter flera år av larmrapporter om de stora investeringsbehoven för att rusta upp VA-näten aviseras det nu kraftiga avgiftshöjningar hos flera lokala VA-bolag. Bolagen, som inte får vara vinstdrivande, pekar både på höjda räntekostnader, höjda energipriser och materialkostnader som bidragande faktorer, utöver inflationstakt och investeringsbehov.
– Det är en chockhöjning som kommer att drabba väldigt många hushåll. Vi efterfrågar en bättre framförhållning och att sådana här kraftiga hack i priskurvan ska undvikas, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen, föreningen som samlar bland annat kommunala och privata fastighetsbolag.
Men branschorganisationen för de kommunala VA-bolagen Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm menar samtidigt att det inte är självklart att höjningarna sammantaget blir så kraftiga som i exempelvis i Stockholm, som nu föreslagit att öka avgifterna med 25 procent.
– Samtidigt ska man också komma ihåg att 25 procents höjningar i praktiken inte innebär mer än kanske en hundralapp i månaden för ett hus.
De senaste årens tillgängliga statistik pekar på att det genomsnittligt gjordes avgiftshöjningar på 4,8 procent 2021, samt 3,8 procent 2020.
– Men det vore ju konstigt om det inte blir högre nu. För höjer man inte nu, så kommer man inte ta höjd för de kostnadsökningar som finns. Så gör man det inte i år, för att man inte vågar och har det politiska modet, så kommer man behöva göra det 2024. För vi får ju inte gå med förlust, likaväl som vi inte går med vinst, säger Dalhielm till Altinget.
Ökade EU-krav driver på kostnader ytterligare
Men samtidigt behöver inte kostnaderna öka lika kraftigt som prognostiserat. Bland annat kan europeiska initiativ för att pressa ner energipriserna göra att både inflationstakt och utgifter kopplade till energipriserna minskar relativt prognos. Men skulle så bli fallet, så finns det fortsatt andra stora behov att mätta utöver de redan utpekade, fortsätter Dalhielm.
– Vi ser redan nu att de tillkommande kraven på EU-nivå om PFAS-rening kan kosta allt mellan två och tio miljarder. Därtill kan nya krav i kommande avloppsdirektiv på läkemedelsrening öka investeringsbehoven ytterligare, säger Dalhielm och fortsätter:
– Men är det då så att intäkterna ändå inte förbrukas, så går det ju tillbaka till kollektivet. Sveriges kommunala vattentjänster ska enligt lag vara vinst- och förlustneutrala över tid och det går bara att ta betalt för den kostnad som krävs för att leverera och långsikt upprätthålla dricksvatten och avloppsförsörjning.
Varför inte vänta lite till?
De kommunala VA-bolagens branschorganisation har de senaste åren tryckt på vikten av ökade reinvesteringar i befintliga system, och pekar på att underhållsbehovet och nyinvesteringsbehovet, fördelat jämnt, ligger på minst 23 miljarder kronor per år fram till 2040.
Går det inte att skjuta på underhållet ytterligare några år?
– Fast, jag skulle säga att man gör det redan i dag. Om vi ser på relationen mellan reinvesteringar och nyinvesteringar, så vet vi i dag att man fördelar bara en tredjedel av pengarna på reinvesteringar. Så man har skjutit på det här, dels i 40 år, dels också nu, när man inte tar hand om sina anläggningar, utan investerar i nytt. Det blir ju kapitalförstöring och i slutändan dyra akutåtgärder, säger Dalhielm och fortsätter:
– Men sedan är det självklart så att man, ett enskilt år, av taktiska skäl kan hålla nere på underhållet och investeringar för att minska kostnadstrycket. Men då tror jag man gör sig en otjänst.
Hur ska underhållsskulden betas av?
I debatten om hur underhållsskulden ska åtgärdas har det förts fram flera olika önskemål. Från tillverkarbolagens branschinitiativ VA-fakta lyfts bland annat önskemålet att det ska införas en leveransgaranti, för att ytterligare sätta press på bolagen att höja underhållsinvesteringarna. Men Svenskt Vatten ser inte den vägen som framkomlig.
– Vi är inte emot att ha en leveransgaranti. Men vi tror inte att det skulle hjälpa så mycket, för det är så sällan det är längre och större avbrott, så det skulle inte göra någon skillnad, säger Pär Dalhielm.
De långsiktiga besluten som behövs bör i stället komma till via andra åtgärder. De ser bland annat ett behov av att det ska införas någon form av utjämningssystem inom VA-taxorna, på samma sätt som det i dag finns på skattesidan. Därutöver önskar de att det underlättas för kommunala bolag att inleda samarbeten.
– Det leder till att man får organisatorisk kapacitet att jobba med frågorna mer långsiktigt.
Vill kunna spara mer
Att bolagen nu också avser att ta höjd för ökade räntekostnader kan också avvärjas till viss del, menar Dalhielm. Men då krävs det att politiken hörsammar önskemålet att de kommunala VA-bolagen ska kunna fondera medel över en längre period än tre år.
– Det hade varit enklare att ha en ekonomisk planering som hade gjort det möjligt att slippa att låna så mycket. För slipper man det, så blir man såklart mindre räntekänslig. Det skulle inte lösa finansieringsutmaningen, men det skulle skapa möjlighet för bättre ekonomisk planering.
Se riksmötets öppnande 2022
Mer än var fjärde sverigedemokrat invald i ”fel” valkrets
