Vården erbjuds inte i Sverige: ”Människor som kontaktar oss är desperata”
USA, Spanien och Storbritannien är vanliga resmål för rygg- och nackskadade som söker behandling utomlands. Men även om både livskvaliteten och arbetsförmågan förbättras blir patienten utan ersättning, om samma vård inte erbjuds i Sverige.
En grupp svenska patienter hamnar nästan alltid utanför när ersättning för vård utomlands diskuteras, trots att de återkommande söker vård i andra EU-länder. Det är de rygg- och nackskadade, och anledningen till att de får avslag, om de väljer att ansöka om ersättning, är att vården inte skulle ha erbjudits i Sverige. Det spelar ingen roll om vården de får är av hög kvalitet eller hur mycket den hjälper dem att återfå funktioner och livskvalitet, om den inte finns tillgänglig för dem i Sverige.
Från både Sverige och andra EU-länder går resorna ofta till Spanien, och kliniken Teknon i Barcelona, för steloperationer av halsryggen. Det är också vanligt att söka vård i USA. Radiologiska undersökningar görs bland annat i Storbritannien.
Några fall med nack- och ryggskadade som får vård utomlands har uppmärksammats i medierna. I dessa fall har regionen själv stått för kostnaden genom att ett sjukhus på eget initiativ skickat patienter till samma klinik i Spanien som andra nack- och ryggskadade betalar med egna medel. Att sjukhus agerar på detta sätt verkar dock mycket ovanligt, oavsett diagnos.
”Problem förringas”
Organisationen NRH Trauma verkar för människor med skador på rygg, nacke och hjärna efter direkt eller indirekt våld. På hemsidan har de egen flik för information om utlandsvård.
Anneli Andersson är ordförande. Hon berättar att det ofta handlar om trafik- och fallolyckor, och att det är vanligt att patienterna får ”slaskdiagnoser” eller psykiska diagnoser.
– Människor som kontaktar oss är desperata eftersom deras problem förringas. De har en fruktansvärd situation, säger hon.
Gunilla Bring är ledamot i organisationens styrelse och läkare specialiserad i rättsmedicin.
– Det är svårt för den enskilde att förstå vad som är fel om de inte hamnar hos en kunnig sjukgymnast eller läkare som vet att symptomen kan komma av skador i halsryggen eller efter hjärnskakning. Livet för de drabbade blir påverkat i alla avseenden, särskilt när man inte får vettig ersättning eller rehabilitering.
Operation görs inte i Sverige
Anneli Andersson har själv erfarenhet av att få vård utomlands. 2007 åkte hon till Tyskland för att opereras, 20 år efter den olycka som orsakade hennes besvär. Hon fick inte ersättning.
– De kallar det ”whiplashoperation” och det görs inte i Sverige. Men hade jag fått de sakliga diagnoserna hade jag fått ersättning, för då görs kirurgin även i Sverige. När det blev komplikationer 2009 åkte jag till Spanien och opererades av en svensk kirurg där. Då fick jag ersättning. Jag har även varit i Finland för att få min diagnos, och det fick jag inte ersättning för.
Tillbaka på jobbet
En annan medlem i NRH Trauma berättar att hon 2005 skadades i en trafikolycka i tjänsten. När hon åkte till London för en sittande magnetröntgenundersökning fick hon tillbaka pengarna efter ett år. Regionen sa nej men handläggaren ansåg att hon var berättigad. 2018 opererades hon i Spanien.
– Jag sökte ett förhandsbesked, men det drog ut på tiden. När jag var nyopererad drog jag tillbaka min ansökan i samråd med Försäkringskassans handläggare, i väntan på att rättsläget förändras. Jag har tio år på mig efter operationen. Operationen görs i Sverige, men inte på mina indikationer, berättar hon.
I dag kan hon jobba 50 procent.
– Att jag har kunnat börja jobba igen beror sannolikt på att jag opererade mig innan jag blev så dålig att jag blev konstant sängliggande. Jag såg ju åt vilket håll det gick, hade jag fått korrekt diagnos och vård från början hade detta förmodligen helt kunnat undvikas.
{{toplink}}
Vården saknas i journalen
NRH:s ordförande Anneli Andersson lyfter ännu ett problem, som många utlandspatienter vittnar om: svårigheterna att få vården utomlands noterad i de svenska journalerna.
– Det kan bli farligt, exempelvis vid akutoperationer där huvudet böjs och implantatet i nacken riskerar att gå sönder.
Svårt bevisläge
Läkaren Gunilla Bring säger att bristen på kunskap och öppen diskussion bland läkare leder till ett moment 22 för patienterna.
– Man kräver att den skadade ska bevisa det som man inte får möjlighet att bevisa. När man bevisar det genom att åka utomlands och kommer hem med stabiliserad halsrygg och betydligt förbättrad, då räknas inte det heller.
Samma situation som prostatacancerdrabbade Sven beskrivit tidigare, där en inblandad läkare också ska bedöma ersättningsanspråket, uppstår ofta.
– Vi ser många fall där samma läkare som har psykförklarat patienterna och sagt ”din skada finns inte” sedan ska bedöma deras rätt till ersättning.
{{toplink}}
”Kommer inte ändras”
Nackskadeförbundet är en annan organisation med liknande fokus. Bert Magnusson är ordförande och han har länge uppvaktat såväl EU-kommissionen som riksdagsledamöter och Socialstyrelsen, för att försöka förändra tillgången på vård för nackskadade. Han har också följt med ett antal svenskar på vårdresor utomlands.
– Ibland är det fem-sex personer per dag som jag hjälper att komma i väg på undersökningar. Människor säljer sina hus, sin bil och tar lån. De kan ha varit sjukskrivna i tio-femton år utan att ha fått en adekvat diagnos. Det kan Sverige betala för. Är det bättre?
Även Bert Magnusson pratar om brist på kunskap och fortbildning, och han menar att det bland läkare finns en stark ovilja att få andra läkare emot sig.
– Vi behöver bättre diagnostik och bättre operationsmetoder, men den svenska stoltheten hindrar utvecklingen. Vi anser att vi är världsbäst. Men Sverige är ingen skyddad verkstad, kunskap är internationell, säger han.
Martina Axmin, jurist och forskare i socialrätt, tycker att begreppet "vetenskap och berövad erfarenhet" förtjänar en diskussion, något som Sverige har valt bort vad gäller ersättning för vård utomlands. Jag frågar henne om det finns någonting som kan hända på EU-nivå för att vetenskap och beprövad erfarenhet ska tillmätas större betydelse än att vården ska erbjudas i Sverige.
– När det gäller hälso- och sjukvård är det medlemsstaterna som själva som beslutar vilken vård som ska ges. EU har ingen befogenhet att besluta i dessa frågor. Det kommer inte att ändras, medlemsstaterna håller hårt om sina egna system.
Sverige skickar ”vinterpaket” till Ukraina
Läkarförbundet vill ha mer tydlighet i äldreomsorgslagen
