Välkommet förslag om ökat bostadsbyggande – ”Det måste gå fort nu”

Peter Larsson har, i förtid, presenterat tre skarpa förslag som ska få fart på bostadsbyggandet i norra Sverige. Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå är en av flera som välkomnar förslaget. 

Regeringens samordnare Peter Larsson skulle egentligen ha lämnat sin rapport, om hur bostadsbygget i expanderande kommuner i norra Sverige kan öka, först i mitten av juni i år. Men då åtgärderna behöver komma igång omgående lägger han redan nu fram en delrapport

– Jag bedömde läget för bostadsbyggandet som akut. Och lägger nu fram tre skarpa förslag för expansionskommuner i förtid. Bedömningen är 8 000 nya bostäder givet de här åtgärderna. Sedan räknar vi med att bollen är i rullning, säger Peter Larsson till DN

Ett av förslagen är att den befintliga Norrlandsfonden får ett tillskott på fyra miljarder kronor från statsbudgeten. Stiftelsen erbjuder idag lån och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. I och med det föreslagna tillskottet bedöms 8 000 lägenheter för permanentboende kunna byggas. 

De övriga två förslagen är dels en ny statlig kreditgaranti för byggande och anordnande av nya bostäder, dels en så kallad hyresgaranti. Den senare innebär att staten under vissa förutsättningar garanterar en del av hyresintäkterna och ersätter eventuella hyresförluster. Enligt förslaget blir hyresgarantierna endast en kostnad för statskassan när den behöver aktiveras. 

Viktig signal

Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå som är en av de kommuner som berörs, välkomnar åtgärderna. 

– Jag tänker att det är jättebra. Det är positivt med de här förslagen som Peter Larsson får lägga fram till regeringen, säger han till Altinget. 

Att Peter Larsson också presenterar förslagen i förtid tycker han är en extra viktig signal. 

– Beskedet från Peter Larsson till regeringen är tydligt, att det här måste gå fort nu, säger Lorents Burman. 

Han beskriver att, trots att man i Skellefteå fortsatt att ha tillväxt, så skedde en kraftig nedgång i bostadsbyggandet när kriget i Ukraina inleddes och konjunkturen vände neråt. Återgången i byggandet får nu inte vara långsam, utan även den måste ske snabbt, menar han. 

– Vi behöver producera de här bostäderna som just nu inte produceras. Det får besvärliga konsekvenser för oss. Det är kanske hälften av de bostäder som vi behöver göra under 2024 och 2025 som blir verklighet. Och det är i stort sett vi själva i kommunen, vårt egna bostadsbolag, som bygger, säger Burman. 

Får inte blir trubbigt

Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå, är också positiv till att det vidtas åtgärder för att få igång bostadsbyggandet i kommunen. Men han är något mer tillbakahållen och poängterar samtidigt att det måste vara åtgärder som är precisa och träffar där det behövs. 

– Tidigare byggsubventioner som ju också skulle träffa kommuner där det fanns bostadsbrist, de fick ju inte den önskade effekten. Men om man gör någonting som träffar särskilt Skellefteå kommun så är ju det självklart positivt och det skulle möjligtvis kunna bidra på ett annat sätt.

Han tror inte heller att subventioner är den enda lösningen, utan ser att det är viktigt att även titta bredare. 

– Vid sidan av det här måste man också jobba mer med snabbheten byggprocesser. De här förslagen träffar ju finansieringsfrågor. Men vi behöver ju få fram bostäder nu och där är ju regelverken som omgärdar svensk byggprocess ganska omfattande. Det tar lång tid från idé till att du har en nyckelfärdig fastighet.

Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå tycker att uppdelningen i tre olika förslag är bra. 

– Jag tror att det är bra, Norrlandsfonden är viktig för norra Sverige. Att de skulle få möjlighet att jobba med bostadsbyggande tror jag är väldigt bra.

Att se till att riskerna sprids genom att införa två olika statliga garantier tror hon är nödvändigt för att bolagen ska våga dra igång sina byggen. Även om det finns risk att EU-kommissionen säger nej. 

– Vi vet att en av utmaningarna kommer att vara att få igenom dem i EU-kommissionen, eftersom de kommer att klassas som statsstöd. Så de behöver vara specifika och riktade. Man kan inte ha en riskavhjälpning för allt, utan de behöver hantera just de här två riskerna. 

1 200 bostäder i Gällivare 

Birgitta Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Gällivare ställer sig positiv till förslagen samtidigt som hon delar bilden att det nu är ont om tid. 

– Det är tre bra förslag. Och vi behöver få fart på bostadsbyggandet nu om man ska hinna möta det här på ett bra sätt, säger hon till Altinget. 

I Gällivare planerar LKAB en utökning av sin gruvnäring vilket innebär ett behov på 1 200 nya bostäder de kommande fem åren.

– För oss skulle förslagen betyda väldigt mycket för vi har ju brist på bostäder redan idag och ska de gröna omställningen inom industrin kunna ske, jag tänker även socialt hållbart, då är det nödvändigt att vi får permanenta bostäder, säger Birgitta Larsson. 

För Gällivares och Kirunas del, som samtidigt flyttar delar av sina städer, kommer även ytterligare förslag att presenteras när Peter Larssons slutrapporten läggs fram den 15 juni i år. 

{{toplink}}

Forrige artikel Detta fick Peter Kullgren stryka ur sin skogsutredning Detta fick Peter Kullgren stryka ur sin skogsutredning Næste artikel Sveriges femtonde stödpaket till Ukraina – störst hittills Sveriges femtonde stödpaket till Ukraina – störst hittills
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.