Varningen: Avfallsmålen ligger risigt till – Sverige en av eftersläntarna
(Foto: Anders Wiklund/TT/Naturvårdsverket)
EU-kommissionen skickar ut en tydlig varning till medlemsländerna: Era höjda ambitioner för förpacknings- och hushållsavfallet till år 2025 är hotade. Nu väntar intensivt hemläxearbete i bland annat Sverige.
År 2025 ska 65 procent av förpackningsavfallen materialåtervinnas, och 55 procent av hushållsavfallen antingen förberedas för återanvändning eller materialåtervinning. Det kom EU-lagstiftarna överens om i två av de avfallsregelverk som antogs 2018.
Men nu varnar EU-kommissionen för att medlemsländerna inte gjort sin hemläxa. Tio medlemsländer ser ut att missa båda målen, samtidigt som åtta medlemsländer ser ut att missa det senare.
Sverige i skamgruppen
Sverige tillhör den senare gruppen i EU-kommissionens sammanställning, och hade en måluppfyllnad 2021 på 40 procent.
Men Naturvårdsverkets experter påpekar samtidigt att de snarast borde tillhöra båda, eftersom grunden för den nationella statistiken försämrats ytterligare för förpackningsavfallet efter 2019, som EU-kommissionens varning utgår ifrån.
Beslutade åtgärder räcker inte
Det pågår därför ett intensivt utredningsarbete för att se vad som kan göras inom två och ett halvt år för att få till en förändring. För även om de kommunala insamlingskraven av bioavfall träder i kraft 2024, så räcker inte de avfallsmängderna för att nå till 55-procentsmålet.
Inte heller kraven på fastighetsnära insamling av förpackningar kommer att räcka, då det först är 2027 som systemet införs i praktiken i hela landet.
En av dem som nu arbetar med frågan är Milla Sundström på Naturvårdsverkets avfalls- och kemikalieenhet, vars avdelning redan i ett tidigare uppdrag pekat på ett antal områden som kan vara aktuella.
– Nu tar vi fram faktiska förslag, men var vi landar kan vi inte säga än, säger Sundström till Altinget.
Parallellt pågår det enligt Altingets uppgifter en bokstavsutredning inom Regeringskansliet för att se om det också behövs ytterligare piskor, utöver morötter, för att öka materialåtervinningen av de aktuella avfallsströmmarna.
Slutredovisning för Naturvårdsverkets uppdrag är först i slutet av oktober 2023. Det är dock inte bara 2025-målen som hägrar, för till 2030 ska bland annat det kommunala avfallsmålet ligger på 60 procent, och 2035 på 65 procent.
– Vi kan inte bara luta oss tillbaka när första målet nås, säger Sundström.
Vad gör de som ser ut att klara målen?
Men frågan är om det inte redan finns åtgärder att hämta hem från annat håll. För även om 18 länder ligger risigt till att nå 2025-målen, så ser nio länder samtidigt ut att nå dem. Milla Sundström menar att myndigheten nu letar inspiration på annat håll:
– Vi kollar nu på om det finns någonting som de gör som vi skulle kunna implementera, säger Sundström och fortsätter:
– Men sedan är ju förutsättningarna väldigt olika. Vi har mycket glesbygd i Sverige. Vi har exempelvis långt till våra behandlingsanläggningar i vissa delar av landet. Men samtidigt har de också andra utmaningar i andra länder.
Minska tillströmningen
En återkommande invändning i sammanhanget är att åtgärderna behöver sättas in i ett tidigare skede, för att undvika att avfallet uppkommer.
Och där pågår samtidigt ett antal centrala lagstiftningsprocesser på EU-nivå. Under torsdagen ska exempelvis miljöutskottet i EU-parlamentet sätta ner foten kring det reviderade ekodesigndirektivet, som just syftar till att se till att alla produkter ska tillverkas för att kunna materialåtervinnas, och även enklare repareras.
– Allra helst ska ju avfall förebyggas – saker ska användas och återanvändas så länge som möjligt, säger Milla Sundström.
Regeringen redo att vidta åtgärder i bostadskrisen – men ger inga nya besked
Utredare: Ta bort en del av flerbarnstillägget
