WWF: Låt den 81-åriga rovdjursförvaltningen gå i pension

DEBATT. För att få ett stopp på konflikterna i rovdjursfrågan och samtidigt säkra rovdjurens fortlevnad kräver WWF i dag i ett brev till regeringen att den 81-åriga rovdjursförvaltningen byts ut, skriver Håkan Wirtén och Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF.

Håkan Wirtén
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Linda Berglund
Tf avdelningschef skog och arter, Världsnaturfonden WWF


De stora rovdjuren är under stark press i Sverige. Särskilt akut är läget för vargen, då det pågår en omfattande tjuvjakt. För att få ett stopp på konflikterna i rovdjursfrågan och samtidigt säkra rovdjurens fortlevnad kräver WWF i dag i ett brev till regeringen att den 81-åriga rovdjursförvaltningen byts ut.

WWF vill att lagstiftningen förtydligas och att mer resurser avsätts till bland annat skadeförebyggande åtgärder och ekonomisk ersättning. Det skulle gynna både djur och människor.

Uppmaningar om rovdjurspolitiken

De stora rovdjuren har sedan mitten av 1970-talet ökat i antal och utbredning, samtidigt som missnöjet med rovdjurspolitiken och rovdjursförvaltningen vuxit sig allt starkare. Illegal jakt, högljudda protester emot myndigheters beslut, demonstrationer och heta debatter är bara toppen på ett isberg. Samtidigt visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet att tjuvjakten på varg har ökat de senaste åren och har stor inverkan på antalet vargar i landet. WWF uppmanar därför att:

  • Regeringen inleder arbetet med att ersätta den förvaltningsdel som finns i jaktlagstiftningen med en ny modern sådan.

  • Regeringen avsätter de medel som behövs för att ersätta skador orsakade av stora rovdjur, till förebyggande åtgärder mot skador samt till förvaltning och forskning.

  • Riksdagens miljö- och jordbruksutskott stödjer regeringen för att genomföra ett sådant arbete.

  • Organisationer och näringsidkare medverkar på ett konstruktivt sätt genom att stödja arbetet för en långsiktigt hållbar rovdjursförvaltning där alla parter ska vara sedda och respekterade.

  • Myndigheterna fortsätter arbeta långsiktigt nära människor och djur för att öka förtroendet för förvaltningen.

  • Alla aktörer att kraftfullt stoppa den illegala jakten och agera för att bort den utbredda tystnadskulturen.

I dag saknar många förtroende för rovdjursförvaltningen. Det handlar både om de som anser att det finns för många vargar som de som är emot vargjakt. Människor som direkt berörs av rovdjurspolitiken känner sig inte delaktiga och vet inte vad som kommer att hända i morgon.

Vissa tar saken i egna händer genom illegal jakt, medan andra är bekymrade över att rovdjuren jagas överhuvudtaget. För att komma vidare krävs politiska beslut för att få till stånd en fungerande förvaltning som säkrar gynnsam bevarandestatus, är accepterad, transparent, långsiktig, förutsägbar och tydlig.

Otydlig lagstiftning

I dag saknas en fungerande samordning och politik som tydliggör hur rovdjuren långsiktigt ska vara utbredda i Sverige och i hur stort antal. Lagstiftningen är otydlig, ofullständig och spridd över olika förordningar. Naturvårdsverket saknar mandat i lagen att ta fram övergripande förvaltningsplaner för rovdjuren och det saknas riktlinjer för vad de regionala planerna ska innehålla. Bristerna leder till att planerna skiljer sig åt mellan länen och ibland är föråldrade eller saknas.

Slut upp bakom arbetet

Det krävs politiska beslut över partigränserna för att åstadkomma en förändring och få en långsiktig politik och förvaltning. WWF uppmanar därför berörda människor, organisationer och näringar att aktivt ställa sig bakom detta arbete. Det skulle ge politikerna en tydlig signal att utveckla en ny och praktisk viltförvaltning som människor kan förstå och känna sig trygga med. Det gynnar såväl människor som djuren i vår svenska natur.

Forrige artikel Grön ungdom: Vi har inte tid att gulla med oljebolag Grön ungdom: Vi har inte tid att gulla med oljebolag Næste artikel Brunegård (KD): Kompetenta lärare är nyckeln till framgång Brunegård (KD): Kompetenta lärare är nyckeln till framgång
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.