SLUTREPLIK. En modern lärlingsanställning är ett sätt att öka möjligheten för den som saknar erfarenhet och utbildning att få in en fot på arbetsmarknaden. Dessvärre bekräftar LO bilden av en fackföreningsrörelse som inte är redo att ta ansvar för de som i dag saknar jobb, skriver Carola Lemne.
Av: Carola Lemne
vd Svenskt Näringsliv
En modern och öppen lärlingsanställning som möjliggör för fler att få jobb handlar inte om generella lönesänkningar, utan om att sänka trösklar för dem som i dag står utanför. Sverige har en växande andel av befolkningen som saknar erfarenhet och utbildning. Samtidigt ser vi hur höga ingångslöner, arbetsgivaravgifter och andra kostnader prisar ut de enklare jobben. Sverige är det land i EU som har högst ingångslöner, och bland den lägsta andelen enkla arbeten.
300 000 vardagsjobb
De närmsta åren behöver omkring 300 000 nya vardagsjobb växa till. Redan 2013 visade statistiken att det går tre personer på varje sådant jobb i Sverige. Det kan handla om olika typer av arbeten som inte kräver särskild erfarenhet eller gymnasieutbildning, vilket Arbetsförmedlingen också har efterlyst. En modern lärlingsanställning som bygger vidare på yrkesintroduktionsanställningarna, YA-jobben, är ett sätt att öppna för företagen att skapa nya jobb.
LO nämner att det redan i dag finns möjligheter till särskilda jobbprogram. Men problemet, inte minst för många mindre företag, är att dessa är för krångliga och kortsiktiga. Här behövs ett omtag. En modern lärlingsanställning bör vara öppen för alla företag, inte innehålla några onödiga krav som försvårar för arbetsgivaren eller medarbetaren, inte heller ha tids- och åldersgränser och framförallt minska kostnaderna för att anställa.
Investeringar i bostäder och infrastruktur är, som LO också framhåller, viktiga för att arbetsmarknaden ska fungera bättre. Likaså är bättre fungerande utbildningsmöjligheter en avgörande del. Men det räcker inte. Genomsnittstiden innan nyanlända kommer i arbete är i dag alldeles för lång. Fler jobb behövs. Det behövs i synnerhet fler enkla jobb, vardagsjobb, som inte kräver flera år i skolbänken, utan innebär en möjlighet att lära sig jobbet på jobbet.
Sänkta trösklar
Det är olyckligt att LO hellre väljer att måla upp en felaktig bild av vad en modern lärlingsanställning skulle innebära, än att fokusera på att bryta utanförskapet. Ingen har påstått annat än man ska kunna försörja sig på en heltidslön. Vad LO undviker att tala om är dock att det förutsätter att man har ett arbete. Fler jobb i Sverige skapas när företagen kan växa. En modern lärlingsanställning skulle sänka trösklar och göra det möjligt för fler att gå från bidragsberoende till jobb.
Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.
Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.
Digitaliseringen i skolan medför utmaningar, men lösningen kan inte vara att motarbeta den globala utvecklingen, skriver lärarvikarien Rasmus S. Andersson.
Vår politik syftar till att Sverige ska vara ett framstående industriland genom att låta politiska beslut ta större hänsyn till svensk tillväxt och det svenska näringslivet, skriver Tobias Andersson (SD) och Jessica Stegrud (SD), båda i näringsutskottet.
Tidösamarbetets första redovisning av acceptansfrågans koppling till klimatpolitiken ger stöd till den egna argumentationen. Men samtidigt pekar den på fler utmaningar framöver, och det kan bli svårare att argumentera för den kostnadseffektiva politiken som är målet.
300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Regeringen andas morgonluft, men för säkerhets skull kombinerar finansminister Elisabeth Svantesson ljuset i tunneln med ditmonterat ledljus. För med bara en budget kvar till valet ökar pressen, även på en regering med slagläge.
Skattesänkningar, en höjd reduktionsplikt och miljarder till försvaret. På torsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson budgeten för nästa år.
Oron för AI och annan ny teknik är befogad så länge samhället inte är med och bestämmer och styr utvecklingen. Det skriver Arvand Mirsafian, forskare vid Uppsala universitet.
Regeringen har två år på sig att ta fram den nationella naturrestaureringsplanen. Det kommer krävsa resurser, men det öppnar även upp för möjligheter för mer virke. Det skriver Leif Öster, skogsägare och skogsdebattör.
Regeringens bortprioritering av bostadskrisen skadar hela Sverige och slår hårt mot våra medlemmar, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket.
Arbetsförmedlingens misslyckade beräkningar har skapat en brist på bagare. Det skriver Martin Lundell, vd Sveriges bagare och konditorer samt ordförande Sveriges hantverksråd, och Thomas Byström, ansvarig branschförbunden Företagarna.
Sverige saknar i dag i princip helt inhemsk produktion av insatsmedel. Men det finns en lösning och insipiration att hämta på andra sidan sundet i Danmark. Ta chansen nu, regeringen. Våga satsa på växtbaserade sektorn. Det skriver Per Frank, ordförande och Sara Paulsson, vice ordförande Växtbaserat Sverige.
Betande djur främjar markens hälsa, gynnar inlagringen av kol och sprider frön, vilket skapar en diversifierad växtlighet. Ändå finns det en risk att beteskravet ryker, skriver företrädare för flera djurrätts- och miljöorganisationer.
Krisberedskapen i pandemier stärks om de som har bäst och mest aktuell information får styra och fatta beslut, skriver Ritva Rosenbäck forskare, universitetslektor och expert produktionsstyrning vid Högskolan Väst.
I våras tog regeringen emot förslag på försämringar i sjukförsäkringen. Remissinstans efter remissinstans har sågat förslagen. Vi i Miljöpartiet anser att utredningen hör hemma i papperskorgen. Från ansvarigt statsråd har däremot inte hörts ett ljud. Kommer regeringen regeringen stoppa förslagen eller bereds dessa dråpslag mot svenska arbetstagare just nu på regeringskansliet? Det skriver Märta Stenevi (MP), riksdagsledamot.
Det finns naturligtvis ingen quick fix för att stoppa rekryteringen av allt yngre barn till livs- och samhällsfarlig brottslighet. Men det rimliga vore att i högre grad börja leverera sociala satsningar på sådant som ligger nära barn och ungdomar, i deras fritid och skola, för att på sikt förebygga nyrekryteringar, skriver Ola Mårtensson.
När Socialdemokraterna beslutade om att ansluta Sverige till Nato följdes ett dramatiskt skifte i den svenska opinionen. En grupp forskare vid Umeå universitet har undersökt anledningarna till vad som beskrivits som det största och snabbaste opinionsskiftet i svensk historia.
Nattågstrafiken skulle kunna samlas så att nyttjandet av tåg och personal kan användas effektivt. Det skriver Karin Svensson Smith och Elisabeth Lundberg-Karlsson, styrelseledamöter i Resenärerna.
När promillegränser för elsparkcyklar debatteras är det väsentligt att fråga varför gränser för vanliga cyklar och elcyklar inte inkluderas. Det skriver Dan Nerén, policychef på TIER Mobility.
Föräldraavdraget måste avskaffas eller sänkas kraftigt för att barn ens ska få samma möjlighet till assistans enligt LSS som innan lagändringen. Det skriver Christian Källström, chefsjurist Frösunda personlig assistans.
För att få ett tryggare samhälle måste de skötsamma ungdomarna leda vägen. Men det är inte gratis, regeringen. Det skriver Emma Hundertmark, generalsekreterare KFUM Sverige.
Sverige är sämst i Norden på att bekämpa ojämlikheten. Det skriver Emmeli Wulfstrand, förbundsordförande och Jessica Carlqvist, förbundssekreterare i Verdandi, Arbetarnas socialpolitiska organisation.
Natos konfrontativa linje försenar freden i Ukraina och berövar Kiev möjligheten att lösa konflikten med Ryssland med politiska och diplomatiska medel, skriver den ryska ambassadören i Danmark, Vladimir V. Barbin.
Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.
Budgetpropositionen kommer att innehålla en ansenlig mängd nya miljarder till det militära försvaret, meddelade Tidöpartierna på tisdagen. Summorna råder det bred politisk enighet om. Det oppositionen vill veta är varifrån miljarderna tas.