Antalet fackligt anslutna sjunker – störst tapp för LO 

Den fackliga organisationsgraden sjunker, främst bland arbetare och utrikes födda, enligt en ny rapport från Arena idé. ”Folk måste prioritera att betala hyran och köpa mat. Då är fackavgiften en utgift man kan avstå ifrån”, menar rapportförfattaren Anders Kjellberg. 

Under 2020 och 2021 steg den fackliga organisationsgraden för första gången sedan 90-talet, men 2022 bröts trenden. Enligt Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och rapportförfattare, är vi tillbaka på 2020 års nivåer.  

Den största minskningen ses för arbetare i LO-yrken, där andelen fackligt anslutna sjönk från 62 procent 2021 till 59 procent 2022.  

– Min huvudförklaring är att priserna började stiga ordentligt förra året och reallönerna sjönk. Folk fick mindre pengar i plånboken och det gällde att vända på slantarna. Inte minst steg ju matpriserna, säger Anders Kjellberg till Altinget och fortsätter: 

– Folk måste prioritera att betala hyran och köpa mat. Då är fackavgiften en utgift man kan avstå ifrån. Det är inte helt nödvändigt att vara med i facket. 

Det är också anledningen till att det är fler arbetare än tjänstemän som lämnat, menar Kjellberg. 

– Arbetarna har ju i allmänhet lägre löner än tjänstemän. Det drabbar framför allt de lågavlönade arbetarna. Bland dem finns det många utrikesfödda. 

Störst tapp bland utrikes födda

Andelen utrikes födda arbetare ökade från 30 till drygt 32 procent bland arbetare med en anställning. Samtidigt minskade den fackliga organiseringsgraden för gruppen.  

Anders Kjellberg har några tänkbara förklaringar.  

– De utrikes födda arbetarna finns ofta inom låglöneyrken som vård och omsorg eller hotell och restaurang. 

Han pekar även på att gruppen ofta har osäkra anställningsformer samt mindre kunskap om svenska fackföreningar och kollektivavtal, men de sjunkande siffrorna kan också bero på att fler nyanlända kommit in på arbetsmarknaden.  

– Den fackliga organisationsgraden ökade mest hos utrikes födda under pandemiåren. Men nu har antalet utrikes födda ökat på arbetsmarknaden. De som kommer in nu är nya och då brukar det dröja några år innan man ansluter sig fackligt. Detsamma gäller också för ungdomar som börjar arbeta.  

Rapporten går att läsa här.

Forrige artikel Hoppfullt inför avgörande migrationsmöte Hoppfullt inför avgörande migrationsmöte Næste artikel Säpochefen, Annie Lööf och Finlands president – de är årets sommarpratare Säpochefen, Annie Lööf och Finlands president – de är årets sommarpratare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.