Arbetsgivare ryter ifrån om partsuppgörelsen

Svenskt Näringsliv är nöjt med partsöverenskommelsen och den planerade lagstiftningen. Men andra arbetsgivarorganisationer känner sig förbisedda. ”Anmärkningsvärt att ny lagstiftning enbart bygger på privat sektors förutsättningar”, skriver Arbetsgivarverket.

Efter mycket turbulens blev det till slut en uppgörelse mellan parterna kring förändringarna i arbetsrätten. Att uppgörelsen blev utan stora delar av fackföreningsrörelsen har knappast undgått någon. Men flera arbetsgivarorganisationer är också upprörda över att regeringen går vidare med lagstiftning där bara Svenskt Näringsliv fått vara med och tycka till.

– Vi är väldigt förvånade över det. Vi är många arbetsgivarorganisationer som står utanför Svenskt Näringsliv och ingen av oss har fått insyn eller blivit tillfrågade på något sätt, säger Maria Liljedahl, förhandlingschef på Arbetsgivaralliansen till Altinget.

Inget inflytande

De tre bokstavsutredningar som har genomförts för att omsätta partsuppgörelsen i lagstiftning har varit ute på remiss. Många synpunkter på de olika delarna i förslagen har inkommit. Men flera arbetsgivarorganisationer är också kritiska till just själva faktumet att lagstiftningen bygger på en partsöverenskommelse där inte alla parter fått vara med.

Sveriges kommuner och regioner som är den största arbetsgivarorganisationen i offentlig sektor har fått stå bredvid och se på:

”Det är anmärkningsvärt att SKR inte beretts möjlighet till insyn eller deltagande i utredningen på ett adekvat sätt. SKR:s uppfattning är att samtliga parter på arbetsmarknaden ska beaktas i lagstiftningsarbetet och beredas möjligheter till medverkan gällande lagförslag som berör hela arbetsmarknaden.”, står det i remissvaret.

Fler kritiker

Arbetsgivarverket, som är både förvaltningsmyndighet och arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare, är inte heller nådig i kritiken:

”Arbetsgivarverket ifrågasätter den lagstiftningsprocess som ligger till grund för de aktuella lagförslagen. Arbetsgivarverket finner det anmärkningsvärt att ny lagstiftning enbart bygger på privat sektors förutsättningar och att andra sektorer bara förmodas följa efter och anpassa sina avtal. Det är med andra ord problematiskt att arbetsmarknadens samtliga parter inte getts samma möjligheter att delta i processen.” 

 

Men för de arbetsgivarorganisationer som inte ingått i partsuppgörelsen har det inte funnits mycket att göra.

– När vi såg vart åt partsöverenskommelsen barkade så bokade vi de här utredarna. Deras svar till oss var att det inte har varit deras uppgift att lyssna till oss utan deras uppgift har varit att implementera överenskommelsen, säger Maria Liljedahl från Arbetsgivaralliansen.

Ingen töjmån

Samtidigt är det en bakbunden regering. I januariavtalet står det att ”Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen (...) lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.”.

Och från Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal är det tydligt att de förväntar sig att lagförslagen ska gå igenom även om många remissinstanser är kritiska. I ett gemensamt remissvar skriver de att:

”Parterna vill även understryka vikten av att promemorians förslag inte ändras eftersom varje sådan förändring riskerar att komma i strid med parternas principöverenskommelse. Några ändringar av förslagen bör därför inte göras”.

Framtida problem

Att lagstiftning dikteras av kollektivavtal i privat sektor är något som bekymrar Arbetsgivarverket.

”Genom att låta privat sektor, utifrån redan slutna avtal, styra lagstiftningen så att den passar just denna sektors förutsättningar, försvåras och kanske till och med omöjliggörs branschanpassningar i andra sektorer. Metoden leder till att styrkeförhållandet mellan parterna på övriga sektorer förskjuts, utan att de själva varit en del av denna utveckling. Detta kan i sin tur innebära att behovet av särlagstiftning kan öka.”

Men som sagt så är även arbetsgivare i den privata sektorn irriterade på att det bara är Svenskt Näringsliv som kommer till tals.

– Det här är ett tydlig bevis på att det är Svenskt Näringsliv som tillåts representera hela privat sektor trots att privat sektor består av många andra, säger Maria Liljedahl som betonar att kritiken är riktad mot regeringen och inte mot Svenskt Näringsliv:

– Svenskt Näringsliv har ju i uppgift att se till sina medlemmar. Men vi kan ju tycka att det är jättekonstigt att staten bara går med på det.

Beslutskedja: En reformerad arbetsrätt – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden

8/6
2021
15/9
2021
16/9
2021
23/9
2021
27/1
2022
31/3
2022
16/6
2022
6/9
2022
8/9
2022
22/9
2022
7/10
2022
23/3
2023

Forrige artikel Se när partiledarna tackar av Stefan Löfven med presenter Se när partiledarna tackar av Stefan Löfven med presenter Næste artikel Överblick: SD med i nytt kvittningssystem och satsningar på stärkt assistans Överblick: SD med i nytt kvittningssystem och satsningar på stärkt assistans
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.