Avfallshantering allt dyrare för bostadsbolagen
Sveriges allmännytta menar att ansvar för avfallshantering tar allt mer resurser för bostadsbolagen och att kriterierna för felsortering är otydliga. Sven Lundgren, Avfall Sverige, säger att nya regler framöver kan komma att underlätta hanteringen.
Bostadsföretag lägger allt mer resurser på att hantera sorteringen av avfall, dels i form av arbetstid, dels i form av avgifter för felsortering från kommunerna. Det menar Sveriges allmännytta vars medlemsföretag allt oftare hör av sig om avfallssortering.
– Det ligger ett mycket stort ansvar på fastighetsägarna att få hyresgästerna att sortera rätt. Många fastighetsägare lägger ner stora resurser och många arbetstimmar men resultatet blir ändå inte det önskade, säger Patrizia Finessi, expert på miljö, fastighet & hållbarhet på Sveriges allmännytta.
Varierande avgifter
Kommunerna har rätt att ta ut en avgift i de fall då sorteringen inte är tillräcklig. Om man tar ut en av gift, och vilken nivå det i så fall handlar om, skiljer sig åt mellan kommunerna. Till exempel tar Enköping 500 kronor per felsorterat kärl, medan Eskilstuna tar 200 kronor. Utöver det kan också en avgift för extra hämtning tillkomma.
Patrizia Finessi säger att flera fastighetsägare upplever är att det är otydligt vad som gäller när något har sorterats fel.
– De samtal jag får handlar om att fastighetsägarna upplever att kriterierna är otydliga. Ofta vet man inte varför något har bedömts som felsorterat. I vissa fall har fastighetsägare talat med renhållningsföretaget som då har backat, säger Patrizia Finessi.
Bilden som Sveriges allmännytta får är att det är alltför godtyckligt vad som är felsortering.
– Vi har inte kunnat få några kriterier presenterade från renhållningsföretagen med vad som är rätt och fel när det gäller sorteringen. Svaren vi får är att de chaufförer som hämtar avfallet blir utbildade i att bedöma sorteringen.
”Ett bra styrmedel”
Sven Lundgren är chefsjurist på kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, Avfall Sverige.
– Jag kan bara hålla med om att det behöver vara tydligt. Annars behöver man precisera vad som gäller. Ytterst finns möjligheten för fastighetsägaren att bestrida fakturan, säger han.
Däremot tycker han att möjligheten för kommunerna att ta ut en avgift när det sker en felsortering är bra.
– Ja, generellt är det ett bra styrmedel. Det ska tas till när det inte fungerar. Sköter sig inte de boende så blir avgiften en signal om att de måste förbättra sig. Men syftet är inte att straffa, utan att alla inte ska behöva betala för den som inte sköter sig. Generellt är det bra och till gagn för den samlade miljö- och samhällsnyttan.
Regleras i miljöbalken
Sven Lundgren tror att det är svårt att avgöra exakt var ansvaret för sorteringen rimligen bör ligga. Men att det enligt dagens lagstiftning är tydligt att det vilar ett stort ansvar på fastighetsägarna.
– Det går tillbaka till miljöbalken att det är fastighetsägarna som har ansvaret. Det har sin grund i hur lagstiftningen ser ut. Det anses ge bäst effekt att det är där man sorterar, det vill säga källsortering.
Enligt ett regeringsbeslut tidigare i år ska allt förpackningsavfall från hushållen kunna sorteras fastighetsnära senast från och med 2027. Det tror Sven Lundgren kan ge en positiv effekt för fastighetsägarna.
– Nu ska servicen öka när huvudregeln blir att sorteringen ska ske fastighetsnära och när kommunerna får ett formellt ansvar att samla in förpackningar. Det kommer att bidra till att de här problemet minskar.
”Nått vägs ände"
Patrizia Finessi är tveksam till att det går att komma längre med den enskildes insats i sorteringen och efterfrågar mer kunskap i hur man sorterar bättre.
– Alla har ett ansvar, men lösningen ligger nog inte bara i miljörummet. Kanske har vi kommit till vägs ände med alla de insatser som redan görs av fastighetsägarna där.
Sveriges allmännytta efterfrågar mer samverkan mellan kommunerna, fastighetsägarna och avfallsföretagen. Patrizia Finessi ser eftersortering som ett möjligt nästa steg.
Sven Lundgren välkomnar absolut en tätare dialog mellan aktörerna. Han tror däremot inte att en eftersortering löser problemen.
– Det är i så fall utöver källsorteringen. Men vi ser inte att det kan ersätta sorteringen från hushåll.
Beslutskedja: Ordning och reda på avfallet
INFRASTRUKTUR. Naturvårdsverket får på egen begäran uppdraget att reda ut hur mer material, som i dag ses som avfall, ska kunna åte…
Läs mer2021
Tio myndigheter har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur avfallsbrottsligheten kan pressas tillbaka. Samtidigt är flera fö…
Läs mer2021
Många av de svagheter som regeringens promemoria uppvisar hade kunnat undvikas om förslagen arbetats fram i samverkan …
Läs mer2021
Regeringen vill knäcka välfärdsbrottsligheten med ny myndighet. Nya sopbränder i Botkyrka. En mängd organisationer…
Läs mer2021
Tio myndigheter föreslår tillsammans flera åtgärder för att skärpa tillsynen av avfallssektorn fö…
Läs mer2022
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2022
Sveriges allmännytta menar att ansvar för avfallshantering tar allt mer resurser för bostadsbolagen och att kriterierna för felsorte…
Läs mer2022
Överblick: Många hoppas på L och Strandhäll blir oppositionell
Svårare nå klimatmål när kolförrådet i växande skog inte ökar lika snabbt
