Svårare nå klimatmål när kolförrådet i växande skog inte ökar lika snabbt

Kravet på att det ska vara balans i kolsänkan i skog- och marksektorn 2021-2025 blir svårare att nå efter att nettoinlagringen i levande skogar minskade kraftigt förra året, enligt Naturvårdsverkets preliminära data. Detta har både påverkan på pågående förhandlingar och på befintliga klimatmål.

Kolsänkan i växande skog har relativt stabilt legat på cirka 30 miljoner ton per år i Sverige under de senaste åren. Men minskad tillväxt, tillsammans med ökade naturlig avgång och en viss ökad avverkning, har gjort att preliminära bedömningar pekar på att nettolagringen minskat till 25 miljoner ton förra året.

Det var ett av budskapen som Naturvårdsverket ville förmedla i en tidig varningssignal, inför kommande rapportering i slutet av december.

Slutförhandlingar igång

En anledning var att informera regeringen i de pågående förhandlingarna om ett uppdaterat regelverk för hur kolsänkan ska övervakas, rapporteras in och öka.  

Under måndagen samlas också lagstiftarna i Bryssel för att inleda slutförhandlingarna om Lulucf-förordningen, och det svenska budskapet är inte det enda dystra budskapet i sammanhanget.

– Även från Finland och i Tjeckien har det kommit signaler om sänkan har minskat, säger Mattias Lundblad, SLU-forskare som också följt förhandlingarna i inför nuvarande regelverk.

I vågskålen framöver ligger ambitionen att EU gemensamt ska öka sänkan i sektorn från 225 till 310 miljoner ton, från år 2025 till år 2030. Men redan sedan tidigare har Sverige varnat för att det kan bli problematiskt att anta fasta siffermål för en sektor där datan hela tiden förändras, både av naturliga faktorer och förbättrade mätmetoder.

Det tidigare larmet bidrog bland annat till att ministerrådet antog ett mer rörligt angreppsätt till det fastlagda målet att öka sänkan till 310. I praktiken är det endast en ökning av sänkan som ska uppnås, inte ett absolut mål, om ministerrådet får sin vilja igenom.

Hotar 2025-mål

Men även om de nya underlagen kan bidra till att påverka de pågående förhandlingarna, så ligger också Sverige sämre till när det kommer till att uppnå de befintliga mål som gäller för sektorn.  

– Och vi är nog inte ensamma, om jag förstår de andra ländernas siffror rätt, säger Mattias Lundblad.

I gällande förordning ska nämligen varje medlemsland se till att det inte sker några ökade utsläpp från markanvändningssektorn under perioden 2021-2025 under den så kallade No debit-regeln. Och då gäller det att det är balans över hela perioden, där sektorn i dag har en sänka på omkring 37 miljoner ton.

Fem miljoner ton i tappad sänka under ett år måste därför kompenseras av ökningar totalt i sektorn under de andra åren.

Inte aktuellt med avverkningstak

Det finns dock vissa begränsningar i hur stora förändringar som kan uppnås genom att öka nettoupptaget i levande biomassa, vilket begränsar åtgärder i stil med de omdebattarade "avverkningstaken". 

– Däremot finns det inget bokföringstak i att öka sänkan i död ved, eller i långlivade trädprodukter, vilket gör det komplicerat att bedöma hur utfallet kan bli, fortsätter Mattias Lundblad.

Förutom mer trähusbyggande,och ytterligare död ved i skogarna för att exempelvis stimulera biologisk mångfald så finns det också andra fält som går att arbeta med.

Exempelvis genom att stimulera ökad kolinbindning i jordbruket, som i dag står för ett utsläpp, samt att återväta torrlagda torvmarker. Men bidraget från dessa åtgärder kan inte kompensera hela tappet i levande biomassa, säger Mattias Lundblad, som också var expert i den klimatpolitiska vägvalsutredningen som såg över potentialen för de åtgärderna.

– Där beräknade vi att utredningens föreslagna kompletterande åtgärder kunde bidra med drygt en miljon ton till år 2030.

Inrikes transporter kan få stå för notan

Lyckas inte Lulucf-sektorn vara i balans till 2025 så kommer pressen på att minska utsläppen i den icke-handlade sektorn öka.

– De måste kompensera för allt som återstår, enligt regelverket, säger Mattias Lundblad.

Rubriken har uppdaterats efter publicering

Forrige artikel Namnen som önskas – och tippas – som utbildningsminister Namnen som önskas – och tippas – som utbildningsminister Næste artikel Överblick: Regeringen kallar till krismöte och färre utsatta för brott Överblick: Regeringen kallar till krismöte och färre utsatta för brott
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.