Avgående generaldirektör självkritisk: Skulle lyssnat in regeringen

Peter Fredriksson sammanfattar tiden som generaldirektör för Sveriges största skolmyndighet som meningsfull, komplex och frustrerande.  

– Jag har jobbat med barn och ungdomar och med skolan hela mitt liv. Varje dag har jag upplevt att jag jobbar med någonting meningsfullt, viktigt och värdefullt, säger han till Altinget. 

Innan han erbjöds positionen på Skolverket 2017 var den avgående generaldirektören utbildningsdirektör i Södertälje kommun.

– Att jobba med skola och utbildning är att hantera komplex och ofta väldigt komplicerad materia. Detta utifrån att vi har en segregerad skola och att alla elever inte får möta skickliga lärare. Vi har bristande likvärdighet. Och det där är frustrerande, att vi inte kommer tillrätta med det. 

Du har varit generaldirektör på Skolverket samtidigt som man ser den här negativa utvecklingen. Bär du något ansvar? Skulle du gjort något annorlunda? 

– Jag brukar alltid relatera till vad som står i Skolverkets instruktion, att Skolverket ska bidra till att vi får en likvärdig förskola och skola. Det är också vad Skolverket i väldigt stor utsträckning gör. Men ändå ser vi inte att det blir mer likvärdigt, säger Fredriksson och fortsätter:

– Hade det funnits några enkla lösningar på det här så hade man vidtagit dem. Och hade det funnits något enkelt svar på frågan om vad man ska göra för att få en likvärdig skola, då hade man kommit med det svaret och så hade man gjort det. 

Peter Fredriksson menar att en stor del av problematiken också ligger utanför skolans värld.  

– Vi har ett väldigt segregerat samhälle. Det påverkar såklart det skolsystem vi har. Vi har stora områden med utanförskap. Vi har stora grupper med nyanlända som har svårt att lyckas i skolan. Det är svårt för skolan att ta ansvar. 

Samtidigt gjordes en bristfällig konsekvensanalys över hur skolan skulle kunna ta emot ett större antal nyanlända under 2015, menar Fredriksson.  

– De nyanlända eleverna behöver ju ett helt annat stöd än andra elever. Hur säkrar vi det? De behöver lärare med viss kompetens. Finns det? 

– Man beaktade inte konsekvenserna av att ta emot så många elever. Man var inte beredd helt enkelt. Men man måste ju se att det får konsekvenser.

”Regeringen kunde ändrat uppdraget”

Med facit i hand hade Peter Fredriksson skött framtagandet av den digitaliseringsstrategi som myndigheten fick i uppdrag att ta fram av den gamla regeringen, men som sedan skrotades av nuvarande regering, annorlunda. 

– Vi borde ha varit mer uppmärksamma på vad den nya regeringen efterfrågade. När vi lämnade ifrån oss strategin var det ganska tydligt att den nya regeringen inte var jätteintresserade. De hade lite andra tankar. De ville ha något mer handfast. 

{{toplink}}

Vad hände egentligen?  

– Jag hade ju ändå pratat en del med statssekreteraren. Efteråt så har jag tänkt att fasiken, här borde vi ha skruvat mer på uppdraget. Vi gjorde vad som stod i direktiven. Men samtidigt så kunde vi ju höra att den nya regeringen vill någonting annat, säger Fredriksson.

– Utifrån ett eget ansvar så kunde jag ju ha ställt ett antal frågor till statssekreteraren, för att få en större tydlighet. För det var ju väldigt tydligt att den nya regeringen hade en annan syn på digitalisering och inte var så intresserad av det som den gamla hade varit.  

Känns det som att det var onödigt arbete?  

– Ja, lite grann så. Men regeringen hade ju också kunnat omformulera uppdraget. Lagt det gamla åt sidan och bett oss om det som sedan kom. Ett uppdrag att ta fram ett allmänt råd eller rekommendationer om digitala verktyg. Det krävs ju två för att dansa tango och just här dansade vi inte så bra.

{{toplink}}

Tuffaste dagen på jobbet

Peter Fredriksson minns också sin absolut svåraste dag som generaldirektör för Skolverket.  

– Det var debatten om Pisa 2018. Den slår ju allt. På något sätt var man ju huvudperson. Men ändå satt man där på bänken och var åskådare när mediedrevet gick i gång.

Det var jobbigt och plågsamt att debatten, enligt Fredriksson, fördes på en osaklig grund.

– I debatten var det ganska tydligt att man inte förstod vad en internationell studie är och hur den genomförs, Det är ju inte Skolverket som fastställer kriterier för vilka elever som ska delta och inte eller Skolverket som räknar fram resultaten. Det gör OECD.

Skadat förtroende

Fredriksson menar att debatten kring Pisa 2018 skadade myndighetens förtroende.  

– Det skapade föreställningar om att det inte går att lita på Skolverket. Då kände jag mig verkligen maktlös. Jag förstod att det finns dem som tror att Skolverket sitter och dribblar med siffror och statistik. 

Även tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S) kritiserades för sin hantering av Pisa-undersökningen.  

– Hon blev också väldigt ansatt här och ifrågasatt. Också då på en osaklig grund skulle jag vilja säga. Men vi hade en väldigt bra dialog både innan, under tiden och efteråt.

Hyllar kvalitetsdialogerna

Under sin tid som generaldirektör för Skolverket har Peter Fredriksson undvikit att recensera regeringen, men det bästa beslutet som fattats var enligt honom den dåvarande S-regeringens uppdrag till myndigheten om kvalitetsdialoger, med syfte att främja likvärdighet mellan huvudmännen. 

– Det viktigaste beslutet skulle jag säga är det om att ta fram ett nationellt kvalitetssystem och ha kvalitetsdialoger med huvudmännen. Jag tror det är bra att vi samlar oss kring, vad är målen för verksamheten? Vilka indikatorer behöver vi ha koll på? Vad är det för framgångsfaktorer som gör att det blir kvalitet? Och att vi tillsammans diskuterar detta och jobbar med att utveckla de här kvaliteterna. 

Vilket är sämsta regeringsbeslutet?  

– Jag kan faktiskt inte komma på något direkt som jag tycker är dåligt. Jag tror att det också beror på att, vilket folk kanske inte tror, men Skolverket har en jättebra dialog med departementet. Det dimper ju inte bara ned en massa politiska idéer. Politiken är ju angelägen om att ha myndigheten med sig. 

Märker du någon skillnad beroende på vem som sitter i regering?

– Ja, men så är det ju. Det är olika personer med olika personligheter. Jag har ju jobbat med fyra ministrar och fyra statssekreterare. Och de har ju varit olika. Jag tycker att jag har en jättebra dialog med den nuvarande statssekreteraren. Och någon statssekreterare kanske har haft mindre dialog med mig. 

Sista chefsjobbet

Den 31 januari lämnar Peter Fredriksson posten. Hans efterträdare, nuvarande riksantikvarien Joakim Malmström, tar vid i mitten av mars.  

– Jag ska vara ledig i tre veckor och åka runt i Europa, det blir London, Paris, Barcelona, Madrid, Porto. Då ska jag odla några intressen som jag har. Jag är väldigt fotbollsintresserad så jag ska se fotboll. Det är Champions League, det är Premier League, det är spanska ligan.  

I framtiden är Peter Fredriksson inte intresserad av ett nytt chefsjobb. Men han vill inte lämna skolvärlden helt och hållet.  

– Jobbet har varit väldigt meningsfullt för mig. Men det finns annat i mitt liv som är meningsfullt och viktigt. Sedan sitter jag ju med en massa kunskap och erfarenheter, som jag kanske kan dela med mig av på olika sätt. Och ett engagemang som jag gärna vill ta om hand.

Till den nya generaldirektören ger han därför råden att snabbt skaffa sig egen kunskap så att beslut inte enbart behöver grundas i andras kunskaper och bedömningar, att vara trygg i att det finns mycket kunskap och erfarenhet hos chefer och medarbetare på myndigheten, samt att skapa en bra dialog med statssekreteraren. {{toplink}}
 

rep@altinget.se