Barbro Westerholm (L) om ökning av antidepressiva: ”Läkare saknar kunskap”
Förskrivning av antidepressiv medicin till äldre har ökat och nu ska Socialstyrelsen undersöka varför. Martin Hultén, ordförande för Svenska psykiatriska föreningen, menar att antidepressiva har positiva effekter på äldre, men Barbro Westerholm (L) tror att många äldre behöver annan hjälp än medicin.
Flera rapporter har under de senaste åren visat att andelen äldre som får antidepressiva läkemedel har ökat, senast en rapport från Folkhälsomyndigheten som kom i mars.
Fler äldre än yngre
Nu har Socialstyrelsen fått ett regeringsuppdrag att undersöka varför förskrivningen har ökat.
– Psykisk ohälsa är vanligt bland de som är 65 år och äldre. Det är en grupp som använder antidepressiva läkemedel i större utsträckning än yngre personer. Med det här uppdraget vill vi ha mer kunskap om varför det är så och vilka effekter det har haft för patienterna, säger socialminister Lena Hallengren, i ett pressmeddelande.
Analysera skillnader
Socialstyrelsen ska analysera om det finns skillnader förskrivningsmönster av antidepressiva läkemedel.
Bland annat ska myndigheten analysera om det finns en skillnad på förskrivning mellan kvinnor och män, mellan regionerna och om koppling till psykoterapi finns. Myndigheten ska även se över om det finns någon koppling till primärvårdens arbetssätt och om patienterna har insatser från socialtjänst.
Ensamhet, inte depression
Den liberala riksdagsledamoten och läkaren Barbro Westerholm är kritisk till att förskrivningen ökar trots att det saknas evidens för hur äldre svarar på antidepressiva läkemedel, samt att förskrivningen inte följs upp.
– Jag möter många äldre som känner sig deprimerade därför att de är isolerade, ensamma eller varit med om en svår förlust och lider av ensamhet. Då är det inte läkemedel de behöver utan ett socialt nätverk, säger hon till Altinget.
– Det är en stor mängd antidepressiva läkemedel – en tredjedel av alla kvinnor över 85 och en fjärdedel av männen – och även annan psykofarmaka som skrivs ut till äldre över 85 år. Och vi vet inte varför. I mina ögon finns det en risk för att det sker en omfattande behandling av symptom snarare än att bota orsaken.
Bristande utbildning hos läkare
Enligt Westerholm bär läkarkåren det huvudsakliga ansvaret eftersom de är förskrivarna.
– Man ska ha klart för sig att bland läkare kan det råda brist på både tid och kunskap.
– Utbildningen är väldigt olika organiserad ute på läroanstalterna och många utexaminerade läkare saknar djupgående kunskap i hur olika läkemedel bör eller inte bör kombineras, säger hon.
Men om sociala botemedel saknas, är det inte bättre med antidepressiva läkemedel än ingenting alls?
– Antidepressiva är inte ofarliga läkemedel. De har flera biverkningar, bland annat fallrisk. Det finns studier som visar att bieffekter från läkemedel kan ligga bakom fallolyckor, säger hon.
– Den underliggande depressionen kan vara lindrigare än de biverkningar som antidepressiva läkemedel har.
”Flera goda effekter”
Martin Hultén, chefsläkare på Psykiatri Skåne och ordförande för Svenska psykiatriska föreningen tycker inte att det är förvånande att många äldre får antidepressiva.
– Det kan ha flera goda effekter. Antidepressiva har ju visat sig ha en neuroprotektiv effekt, det vill säga att det skyddar faktiskt hjärnan på vissa sätt mot nedbrytning i samband med depression, säger han till Altinget.
– Många äldre drabbas av stroke och liknande hjärnsjukdomar och vid dessa sjukdomar är det inte ovanligt att man får en depression som en konsekvens.
En färsk studie från Göteborgs universitet visar även att risken för självmord bland äldre över 75 år på äldreboenden minskar bland dem som äter antidepressiva (men ökar bland dem som äter medicin mot sömnproblem).
Terapi i första hand
Martin Hultén medger att det är möjligt att det kan finnas en viss överanvändning av antidepressiva läkemedel, och att läkare vid brist på tillgång till samtalsterapi skriver ut medicin i stället.
– Och då blir det ju fel, säger han.
– Vid mild eller måttlig depression ska man i första hand välja terapi, exempelvis kbt-terapi. Och om det inte hjälper kan man lägga till antidepressiv medicin i andra hand.
Elbehandlingar framgångsrikt
Martin Hultén pekar på att förskrivning av antidepressiva kan vara otillräckligt vid svårare depression. Han förespråkar elbehandling – så kallad ECT – som han jobbat en hel del med.
– Det finns undersökningar som visar att vi skulle ha gett fler äldre elbehandling i vissa fall för att väcka upp dem ur en svår depression.
Han beklagar att elbehandling fortfarande är kontroversiell i samhället när den visat sig vara mycket framgångsrik mot svårare depressioner.
– Jag har som kliniker själv sett fall där man antagit att patienten lidit av demensutveckling men att det egentligen varit en svår depression. Då har elbehandling kunnat vända på det.
Folkhögskola: Få avhopp från allmän kurs – men SD vill skära ner
Överblick: Skuggbudgetar och Polisförbundet anmäler troligen kravallerna
