”Behövs både lagstiftning och stöd till kontantinfrastrukturen”

Det är värdefullt att aktörer engagerar sig i kontantfrågan. Det fungerar inte att passivt se på medan kontanterna försvinner, skriver Per Åsling (C) och Björn Eriksson, Kontantupproret, i en slutreplik.

Nina Wenning från Bankomat AB skriver om kontanterna i en replik på vår artikel i ämnet. Hon ser liksom vi stora faror i att kontanterna försvinner. Däremot menar hon att metoden för att komma till rätta med detta går via en brittisk stimulansmodell i stället för en dansk lagstiftningslösning.

Skapar stora risker

Först vill vi säga att det är värdefullt att fler aktörer engagerar sig i kontantfrågan. Att vårt nationella betalmedel, kontanterna, är på väg att försvinna skapar stora risker, något som bland annat Riksbanken varnat för. Förutom dessa risker handlar kontantfrågan om att runt en miljon människor inte har möjlighet att använda digitala betalmedel och då hamnar i ett utanförskap.

Det kan vara människor på landsbygden med dålig täckning, funktionshindrade som inte kan hantera koder eller kvinnor som behöver fly från våldsamma män. Kontanterna blir därför också en fråga om demokrati – att alla ska få vara delaktiga i vårt samhälle.

Tyvärr finns inget sammanhållet ansvar för frågan i regeringen. Förväntan är att den utredning som arbetar under ledning av Anna Kinberg Batra ska presentera lösningar. Hon menar dock att hon är begränsad i sitt uppdrag och inte kan föreslå saker som politikerna tidigare avvisat. Hon pekar alltså tillbaka.

Den här inställningen känns tyvärr bekant – gör inget förrän krisen är ett faktum.

Regeringens ansvar att agera

Verkligheten förändras varje dag och problemet är att handeln sakta men säkert avvecklar kontanterna. Människor får inte använda dem, trots att det är ett legalt betalmedel.

Det behövs både lagstiftning och ett stöd till kontantinfrastrukturen. Det räcker inte att stötta en infrastruktur eftersom butikerna ändå gör som de vill. Den danska lösningen är enkel och den fungerar. Med en sådan politisk signal kommer handeln blixtsnabbt att inse att det vore oklokt att ta bort de kontantkassor som de har i dag, eftersom de då skulle behöva investera i nya vid en lag.

Nu är det regeringens ansvar att agera. Det fungerar inte att passivt se på medan kontanterna försvinner.

Beslutskedja: Statens roll på betalningsmarknaden

18/11
2020
11/12
2020
18/12
2020
26/2
2021
14/5
2021
4/6
2021
11/6
2021
13/1
2023
3/2
2023
31/3
2023
31/3
2023
3/4
2023
5/4
2023
14/6
2023

Forrige artikel RFSL: Världen måste kraftsamla mot hiv RFSL: Världen måste kraftsamla mot hiv Næste artikel Involvera civilsamhället redan innan en kris Involvera civilsamhället redan innan en kris
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.