Boverket vill ha mer pengar för att förebygga kriminalitet
Mer ordning och reda och en schystare kultur kan bidra till minskad arbetslivskriminalitet. Det menar Boverket som på uppdrag av regeringen undersökt åtgärder för att förebygga och motverka kriminalitet inom byggsektorn. Nu vill de ha ett ökat anslag med 15 miljoner för arbetet.
Fel, brister och skador inom byggbranschen kostar samhället 111 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ett produktionsbortfall på cirka 50 000 nya bostäder. Det har Boverket konstaterat i en tidigare kartläggning.
Men utöver stora kostnader hänger brister och fel också ihop med kriminella inslag inom branschen, skriver myndigheten i en ny undersökning av arbetskriminalitet inom byggbranschen som nyligen presenterats för regeringen.
– Genar man i den ena kurvan så genar man även i den andra. Men ställs det lite krav på att det ska finnas en struktur och ordning och reda redan innan du får ditt startbesked då tror vi att man indirekt också får ordning på kriminalitet, säger Mats Sjökvist, expert på Boverket och ansvarig för rapporten.
– Vi tror att kraven gör det lite jobbigare, har man en ambition att hålla på med kriminalitet så är man inte intresserad av att hålla ordning och reda på andra papper heller.
15 miljoner till arbetet
Nu vill Boverket ha 15 miljoner i ökade anslag för att långsiktigt stärka det systematiska förbättringsarbetet med att minska fel och brister och på så sätt även indirekt bidra till minskad arbetskriminalitet i byggbranschen.
Genom en särskild finansiering på 65 miljoner per år driver Boverket sedan 2018 ett utökat arbete med att förebygga fel, brister och skador inom byggsektorn. Det är detta anslag som Boverket vill ska utökas.
”Kommunerna behöver bli tuffare”
Mats Sjökvist menar också att det behöver ställas högre krav från kommunernas sida på att reglerna följs.
– I dag finns det en slapphet när det gäller att ge startbesked. Vi har konstaterat många gånger nu det senaste året att det finns oerhörda brister i tillämpningen av vårt kontrollsystem. I dag får man sitt startbesked med för lösa boliner, säger han.
Är det alltså kommunerna som måste bli tuffare här?
– Ja, mycket tuffare. Det är kommunerna som har ansvaret att bedöma om byggherren har följt lagstiftningen eller inte och de som ger startbesked. Hade man tillämpat lagen utifrån dess intentioner hade man haft betydligt färre skador och brister än man har i dag.
Samtidigt tror Boverket att större fokus på mjuka värden och en god arbetskultur i branschen också kan vara avgörande.
– Det bidrar ju till att höja engagemang och motivation på bygget vilket bidrar till en minskad omfattning av fel, brister och skador. Det i sin tur tror vi kan påverka kriminaliteten. För om alla känner sig engagerade, kommer man ha svårt att använda sig av illegal arbetskraft på arbetsplatsen, säger Mats Sjökvist.
Mer aktiva beställare
Här kan beställarna bidra mer genom att ställa högre krav på kulturen i projekten, menar Mats Sjökvist.
– Som byggherre i dag ställer man krav på att man ska hålla budget, det är de så kallade hårda kraven. Men man ställer inga krav på de mjuka faktorerna, det vill säga att det ska vara trivsamt på arbetsplatsen och att de som arbetar ska må bra. Vi vill att beställarna i upphandlingen av sina entreprenader ställer krav på detta, så att du vid upphandlingen inte bara ställer krav på tid och budget utan också på att det ska finnas någon form av ansvar för kulturen i projektet också, säger han.
Det direkta arbetet med att hindra arbetslivskriminaliteten är dock en fråga för Polisen och Arbetsmiljöverket snarare än för Boverket, säger Mats Sjökvist. Boverkets uppdrag bör i stället vara det indirekta arbetet.
– De jobbar bättre med de frågorna. Vi vill fortsätta att jobba med att minska brister och skador och det tror vi kommer att ha en effekt även på arbetskriminaliteten.
Regeringen föreslår lättnader av internmomsen för civilsamhället
Tuff kamp för frihandeln när EU vill matcha USA:s gröna subventioner
