Tuff kamp för frihandeln när EU vill matcha USA:s gröna subventioner
(Foto: Dati Bendo / EC - Audiovisual Service)
Ytterligare uppluckring av statsstödsregler lockar i Berlin och Paris. I Bryssel skissas det på ännu mer gemensam upplåning. Men motståndarna kämpar för att mjuka upp EU:s svar på USA:s subventioner till grön industriomställning.
Maktkampen i Bryssel är på högvarv mellan dem som förespråkar en ”EU first”-politik, med inspiration hämtad från andra sidan Atlanten, och dem som ser fördelarna i en frihandelsfokuserad motsvarighet.
Från förespråkarna för den tidigare linjen, ledda av framför allt Frankrike, så är budet klart. Det går inte att svara upp mot USA:s subventionsstöd till grön omställning utan att det offentliga öppnar plånboken. Särskilt i rådande energikris.
Men motståndarna vässar också på sina argument. I ett flertal utspel under de senaste månaderna har bland andra Svenskt Näringsliv försökt trycka på vikten att försvara fri konkurrens. Men motståndarna jobbar i uppförsbacke.
– Svaret som tas fram från EU:s sida kommer väldigt hastigt, så det gäller att ligga i, säger Stefan Sagebro, expert på konkurrens- och statsstödsfrågor på Svenskt Näringsliv.
Hur mycket är 369 miljarder dollar?
”Hotet” beskrivs som att USA – genom subvention av produktionen av grön teknik med uppskattningsvis 369 miljarder dollar – ska sno åt sig europeiska investeringar.
Men Svenskt Näringsliv försöker nu, tillsammans med sina allierade, peka på att beloppen inte är så hotande i praktiken. Dels för att alla de utpekade miljarderna inte lär gå till ändamålet. Dels för att subventionssummorna är ungefär lika stora som EU-medlemsländernas samlade stöd till grön omställning, sett över de åtta år som IRA-paketet planeras att gälla. (IRA=Inlation Reducition Act.)
– Men då har vi i och för sig inte den samlade bilden av alla subventioner i alla USA:s delstater, tillägger Sagebro, i en intervju med Altinget.
De försöker därtill hänvisa till att ekonomisk teori pekar på fördelarna med frihandel. Men inte heller det argumentet biter.
– Det skapar inte lika starka rubriker, för det är inte lika starkt budskap som att ett företag går ut och säger att de måste lägga ner eller flytta investeringarna till andra sidan Atlanten. Även om det bara är några, så får det mycket uppmärksamhet och plockas upp av kommissionärer och andra. Sådant är svårt att värja sig mot, fortsätter Sagebro.
Produktionsstöd härnäst?
I den senaste kraftmätningen pågår det ett samråd med huvudstäderna om EU-kommissionens nästa drag.
Konkurrenskommissionären Margrethe Vestager cirkulerar nämligen nu ett förslag till ytterligare utvidgning av de tillfälliga statsstödsreglerna som nu gäller för energikrisen – och som bland annat används för elstödet till näringslivet i Sverige.
För tillfället är ramarna vida, men ett av de förslag som diskuteras är att alla förnybara energiprojekt ska kunna få gräddfil till offentliga medel, inte bara några utpekade sektorer som i dag.
Redan har det antagits uppluckrade generella undantag för statsstöd till grön omställning, men nu diskuteras även produktionsstöd. Detta i form av en ”anti-reallokeringsåtgärd”, som ett svar på USA:s åtgärder. Därmed skulle EU gå ifrån dagens modell där stöd till industrin främst går till forskning och piloter.
Det är framför allt den utvecklingen, som eventuellt kan kombineras med gemensamma stödfonder på EU-nivå, som oroar Svenskt Näringsliv.
– Det riskerar att snedvrida den inre marknaden och samtidigt också öppna för ännu mer interventionistisk politik, fortsätter Sagebro.
Här har de också stöd av sin paraplyorganisation, som de annars inte drar helt jämnt med för stunden.
– Men Business Europe är också måna om att det är näringslivet som ska fatta dessa besluten, de vill inte se att politiken ökar kontrollen av marknaden och värdekedjorna, tillägger han.
Delseger redan intecknad
Men även om det kokas på ett ”starkt EU-svar”, så pågår samtidigt en febril verksamhet fortsatt på det ”handelspolitiska spåret”.
Att få till ett handelsavtal anses omöjligt, sett till både klimatet i kongressen och de europeiska huvudstäderna. Men det finns också andra vägar framåt. Detta eftersom IRA-paketet nu ska uttolkas i detaljlagstiftning, och i varje sektor finns det möjlighet att förhandla fram fördelaktigare villkor för EU.
Och redan i den första förhandlingsrundan togs en delseger hem. Företagsleasingbilar från EU kommer nämligen också omfattas av stödsystemen i USA.
Nu pågår ytterligare förhandlingsarbete i den handelspolitiska grenen av EU-kommissionen, med siktet inställt på nästkommande paket av detaljregler för fler sektorer, som väntas i mars.
Snabba bud
Men parallellt fortsätter arbetet på hemmaplan. Den 25 januari ska medlemsländerna svara på Vestagers inspel. Under toppmötet i februari ska frågan diskuteras i storgrupp. Och ungefär samtidigt kan även EU-kommissionens nya krisramverk läggas fram.
Därefter väntas det i sommaren ännu ett förslag till gemensam EU-upplåning, för att inte de resursstarka medlemsländerna ska sticka i väg på egen hand.
Här är dock balansgången för Svenskt Näringsliv svår eftersom man samtidigt som man är motståndare till ytterligare EU-upplåning, behöver bygga allianser mot de större medlemsländerna.
– Det är inte det lättaste, säger Stefan Sagebro.
Boverket vill ha mer pengar för att förebygga kriminalitet
EU-parlamentet till Sverige: ”Leverera i migrationsfrågan”
