Brandberg (L) om kritiken från Wennemo – håll isär lönegolv och minimilön

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo är frågande inför att regeringen vill ha ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, samtidigt som man i EU har bekämpat minimilönedirektivet och värnat partsmodellen. Jämställdhets- och vice arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) tycker att man ska hålla isär frågorna.

Det är i en intervju med Tidningen Näringslivet som Irene Wennemo på en rad punkter kritiserar lönegolvet på 26 560 kronor i månaden.

Altinget ville intervjua Paulina Brandberg, som valde att svara skriftligt.

Är det inte motsägelsefullt att i EU kämpa mot minimilönedirektivet och samtidigt på hemmaplan lägga ett lönegolv på 26 560 kronor vid arbetskraftsinvandring?

”Reformen handlar om införandet av ett höjt krav på försörjning för att få ett arbetstillstånd enligt utlänningslagen. Det finns sedan länge ett försörjningskrav som vi anser är för lågt, på cirka 13 000 kronor i månaden. Att vi står upp för den svenska modellen i EU i bland annat frågan om minimilönedirektivet är en annan fråga, som ska särskiljas från denna.”

Kommer detta inte att hämma partsmodellen, som ni väl ville värna?

”Det är inte något nytt för den svenska modellen att det sedan lång tid har funnits ett försörjningskrav för att få tillstånd enligt utlänningslagen att arbeta här i Sverige. Arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar den svenska lönebildningsmodellen och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar utan politisk inblandning.”

Irene Wennemo talar om att det kan bli regionala obalanser på arbetsmarknaden, till exempel i norra Sverige där rekryteringsbehovet är stort. Vad svarar du på det?

”Det stämmer att vi har stora kompetensförsörjningsutmaningar kopplade till den gröna industriexpansionen i Norra Sverige. Den långsiktiga lösningen på detta är att få människor i Sverige att vilja bosätta sig där. Detta är något som både regeringens tidigare samordnare för Norra Sverige och Arbetsförmedlingens generaldirektör pekar på.”

Hur får man dem att vilja flytta dit?

”Arbetsförmedlingen inrättade hösten 2022 ett kansli för omvandling och matchning i norr, med ett kontor i Skellefteå. Därefter har även ett kontor startats i Luleå. Kansliets uppdrag är att arbeta med såväl strategisk samverkan som operativa insatser. Kansliet arbetar med privata och offentliga arbetsgivare för att täcka så stor del av kompetensbristen som möjligt. Bland annat har kansliet påbörjat ett direkt samarbete med Arbetsförmedlingen i Sörmland och Stockholm där arbetslösheten är hög, för att skapa tröskelsänkande aktiviteter riktat till kommuner i Norrbotten och Västerbotten.

Sverige har många arbetslösa, samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens när de ska anställa. Så huvudproblemet är väl matchningen?

”Ja, men då pratar vi matchning i vid mening. Den stora utmaningen i sammanhanget är att det finns betydande grupper arbetslösa som inte har den erfarenhet eller kompetens som efterfrågas i vissa branscher och regioner. För att möta den utmaningen krävs utbildningssatsningar av olika slag. Regeringen gör stora satsningar på bland annat komvux och yrkeshögskolan och arbetar för att förstärka arbetsmarknadsutbildningen. Regeringen satsar också särskilt på subventionerade anställningar, som vi vet ger goda effekter, och andra arbetsplatsnära insatser.

Riskerar inte lönegolvet vid arbetskraftsinvandring att förvärra den situationen?

”Regeringen är mån om att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden och säkerställa att arbetskraftsinvandring inte leder till att individer utnyttjas. I sammanhanget är det också viktigt att framhålla att det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare är ett led i att fokusera på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Reglerna för sådan, liksom för utländska forskare och doktorander, ska förbättras för att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation.”

Beslutskedja: Genomförande av direktivet om tillräckliga minimilöner

16/6
2023
17/8
2023
1/11
2023

Forrige artikel Karkiainen (S) om nya valsedlar: ”Klart inför valet 2026” Karkiainen (S) om nya valsedlar: ”Klart inför valet 2026” Næste artikel Utredningen om regeringen och miljötillstånden drar ut på tiden Utredningen om regeringen och miljötillstånden drar ut på tiden
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.