Brister när kortutbildade ska slussas till studier
(Foto: Pontus Lundahl/TT)
Riksrevisionen har granskat regeringens och Arbetsförmedlingens arbete med att få in kortutbildade på komvux eller folkhögskola. ”Bara var tredje person som anvisats att söka reguljär utbildning har börjat studera. Det tyder på att anvisningarna har brustit i träffsäkerhet”, säger projektledare Jenny Lindblad.
Det sägs ofta i debatten att en avslutad gymnasieutbildning är den säkraste indikatorn på om någon kommer att lycka få ett jobb eller inte. Riksrevisionen granskade därför insatserna att få in personer med kort eller ingen utbildning, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, i den reguljära utbildningen. Det handlar om kommunal vuxenutbildning och folkhögskola.
Riksrevisionens bedömning är att det till vissa delar har fungerat bra. Men brister finns.
– Vi har kunnat se att det skedde en skiftning uppåt i och med satsningarna 2017–2022. Fler har övergått till utbildning de första två åren, men efter 2019 planade ökningen ut. Då har vi grävt för att få svar på frågan varför det inte fortsätter att öka, säger projektledare Jenny Lindblad till Altinget.
Vad var svaret på den frågan?
– För det första fick Arbetsförmedlingen 2020 ett instrument att anvisa till utbildning, det innebar att det var obligatorisk att söka. Annars kunde man få en sanktion, som till exempel indraget aktivitetsstöd. Men trots detta planar det ut.
Hon tillägger att även om bara 30 procent övergick till studier så är det få av de 70 procenten som inte övergick till studier som har drabbats av någon sanktion.
Hur mycket har pandemin spelat in i att ökningen planade ut? Det var kanske inte så lätt att börja studera då?
– Nej, vi skriver i vår rapport att man inte kan bortse från pandemin. Däremot har vi sett att det inte sker en generell nedgång i antalet elever på grundläggande och gymnasial nivå inom komvux när pandemin kom. Det kan vara så att den här gruppen har minskat för att de behöver mer stöd, men vi har inte kunnat konstatera det.
Regionalt yrkesvux inte träffsäkert
Som orsak nummer två har de funnit att regeringens satsningar på regionalt yrkesvux, yrkesutbildningar för dem som saknar gymnasieutbildning eller som vill skola om sig, inte nådde dem med störst behov.
– Det vill säga dem som har en mycket kort utbildning och störst behov av stöd i svenska. De har svårt att komma in på yrkesvux. Så den satsningen har inte träffat dem med störst behov, säger Jenny Lindblad.
För det tredje är reglerna för försörjningen vid studier komplicerade. De arbetssökande kan ha svårt att förstå och planera för hur det ska ske.
– Det har skett satsningar för att de som är kortutbildade ska kunna studera om de är arbetslösa. Exempelvis kan man studera med aktivitetsstöd eller studiestartstöd. Men regelverken är komplicerade. Till exempel behöver man läsa de olika stöden i rätt ordning, annars kan man missa vissa stöd.
Övergripande ansvar saknas
Ungefär en tredjedel har dessutom försörjningsstöd. Möjligheten att läsa samtidigt med det ser olika ut i olika kommuner. I vissa fall kan man bli av med det om man börjar studera.
– Man behöver se över regelverket och informationsansvaret för försörjningen. I dag har inte Arbetsförmedlingen något övergripande informationsansvar, så individen måste hämta information från olika aktörer, säger Jenny Lindblad.
Riksrevisionens rekommendation till regeringen:
- Se över de statliga regelverken och informationsansvaret gällande kortutbildade arbetssökandes försörjning vid reguljära studier så att det blir enklare att förstå och använda de möjligheter som systemet medger.
Till Arbetsförmedlingen:
- Stärk uppföljningen och kontrollen av anvisningarna att söka utbildning genom exempelvis mer effektiva digitala handläggningssystem.
- Följ upp att samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen fungerar väl avseende övergången från arbetslöshet till reguljär utbildning och säkerställ att den är stabil över tid.
Svantesson spår lägre inflation än tidigare prognos
Få L-väljare gillar Tidöavtalet
