Få L-väljare gillar Tidöavtalet

Tidöavtalet är populärt bland större delen av regeringssamarbetets sympatisörer, men Liberalernas väljare är fortsatt skeptiska till överenskommelsen. Det visar den senaste nationella undersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Medan mer än 30 procent av Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas väljare har en mycket eller ganska positiv inställning till Tidöavtalet är samma andel endast 17 procent bland de som sympatiserar med regeringssamarbetets minsta parti.

– Entusiasmen för den nu faktiskt förda Tidöregeringens politik är klart svalare bland Liberalernas sympatisörer, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, vid presentationen av den nationella SOM-undersökningen.

Stödet är samtidigt något högre än för Januariavtalet som endast drygt 10 procent av L-sympatisörerna tyckte var bra. 

Tidöavtalets popularitet bland svenska väljare är ungefär lika stort som både Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet, kring 15-16 procent.

Mer än var tredje svarande har ingen uppfattning eller känner inte till avtalet.

– Det är en klar majoritet som varken säger bu eller bä om de här koalitionsavtalen, trots att de är så pass styrande för den faktiskt förda regeringspolitiken.

Ogillar SD

När Liberalernas sympatisörer får peka ut det parti de ogillar mest är svaret tydligt.

– De tycker sämre om Sverigedemokraterna som ingår i deras eget regeringsunderlag än vad de ogillar Miljöpartiet och Vänsterpartiet, till exempel, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Därefter följer Kristdemokraterna på listan av liberalers mest ogillade partier.

Rekordpessimistisk syn på Sveriges utveckling

När det gäller stödet för regeringen ligger det, ett och ett halvt år in på mandatperioden, på liknande nivåer som andra regeringar tillbaka i tiden. Däremot uppger bara var femte väljare att de anser att regeringen gör ett bra jobb. Nära hälften, 46 procent, tycker att regeringen gör ett dåligt jobb. Det är det sämsta resultatet för en regering sedan 1993.

– Om vi tittar tillbaka har det varit en viktig indikator för regeringsskifte. Carlsson-regeringen 1990 hade till exempel utomordentligt dåliga betyg och det blev regeringsskifte. Carl Bildt hade dåliga betyg 1993 och det blev regeringsskifte 1994, säger Ekengren Oscarsson.

Han betonar samtidigt att Magdalena Andersson hade stort stöd inför valet 2022, men att det ändå blev maktskifte.

Undersökningen visar också att rekordmånga anser att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll, 75 procent jämfört med 44 procent för tio år sedan. Mätningen genomfördes under perioden september till december, efter flera dödsskjutningar i början av hösten.

– Bedömningen är ändå att det här är en stabil syn som de svarande har. Något typ av bestående intryck över hela hösten, säger Annika Bergström, föreståndare vid SOM-institutet, vid presentationen.

Altinget har sökt Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

Forrige artikel Brister när kortutbildade ska slussas till studier Brister när kortutbildade ska slussas till studier Næste artikel Klimatpolitiska rådet: Utsläppen tillåts öka Klimatpolitiska rådet: Utsläppen tillåts öka
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.