Bryr sig inte landsbygdsministern om skandalerna i Sveriges djurfabriker?

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) talar gärna om att Sverige har ett starkt djurskydd. Men har han tagit reda på hur den nya lagstiftningen påverkar djuren i vårt land? Det frågar sig Roger Pettersson och Amanda Dahlberg, World Animal Protection Sverige.

Af Roger Pettersson och Amanda Dahlberg
Generalsekreterare respektive agronom och sakkunnig World Animal Protection Sverige

Nyligen avslöjade TV4 ytterligare djurplågeri inom kycklingindustrierna. Den här gången var det ett kläckeri som brast. Kycklingar som skadats under hanteringen och som sorterats bort fick ligga och plågas medan andra kycklingar åt på dem. Temat går igen. För några veckor sedan avslöjades djurplågeri inom hållningen av föräldradjuren inom kycklingindustrin. Även där brast anläggningen och djur utsattes för djurplågeri.

Slaktkycklingarna plågas

Djurfabrikerna har passerat alla gränser. Ibland undrar vi om landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och andra ansvariga givit upp. Hur kan det komma sig att regeringen drar in pengar från Jordbruksverket, som är den centrala djurskyddsmyndigheten? Och hur kan det komma sig att länsstyrelserna inte ges de resurser som krävs för att de ska kunna utföra en tillräcklig djurskyddskontroll? Kycklingindustrin som avslöjades i TV4 har inte haft något kontrollbesök på elva år. Länsveterinären konstaterade att det inte går att garantera en djurskyddskontroll med de resurser länsstyrelsen har i dag. Vad är din principiella uppfattning, Peter Kullgren?

Den senaste tiden har Kullgren vid flera tillfällen lyft fram den svenska djurskyddslagen och sagt att vi har en stark lagstiftning. Men har landsbygdsministern tagit reda på vilka förändringar den nya lagstiftningen inneburit i praktiken för djuren i vårt land? Hur har till exempel Jordbruksverket uppdaterat sina föreskrifter? Naturligtvis borde både riksdag och regering begära en rapportering tillbaka så att man kan se vad den nya djurskyddslagstiftningen inneburit för djuren. För slaktkycklingarnas del har det nog inte blivit något alls och detsamma gäller för många andra djurarter som hålls i fångenskap.

Köttindustrin bidrar till att Amazonas förstörs

Kycklingindustrierna tillhör de djurfabriker med högst intensifiering och där aveln av djuren passerat vad som egentligen är biologiskt möjligt då musklerna växer snabbare än skelettet klarar av. Allt för att man på kort tid ska få fram mycket kycklingkött. Globalt sett bidrar industrin till såväl avskogning av regnskog och till hot mot ursprungsbefolkningars rättigheter.

Köttindustrin och dess affärsmodell är förmodligen den största orsaken till att Amazonas förstörs och att soja som skulle kunna mätta hungriga människor i stället går till storskaliga djurfabriker runt om i världen, där hålls trångt och onaturligt och där risker för antibiotikaresistens och zoonoser/pandemier uppstår.

Är landsbygdsministern nöjd?

Peter Kullgren, vad tänker du göra för att få bukt med kycklingindustrin i Sverige? Hur ser din handlingsplan ut? Är du nöjd med att det kan ta elva år mellan kontrollbesöken eller tänker du göra något åt det? Kommer du ta fram en utvärdering av vad den nya djurskyddslagen inneburit i praktiken för djuren i Sverige och för vilka djur som ingenting har förändrats?

Som konsument bör man naturligtvis tänka på att man inte behöver äta kycklingkött på fredag. Det finns många växtbaserade alternativ där djur inte har farit illa.

Forrige artikel Amineh Kakabaveh: Tobias Billström måste stötta Irans kvinnor Amineh Kakabaveh: Tobias Billström måste stötta Irans kvinnor Næste artikel Tänk om, klimatminister Romina Pourmokhtari Tänk om, klimatminister Romina Pourmokhtari
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.