Dansk general om sabotaget i Östersjön: Vem vinner på rädsla och splittring i väst?

Sabotaget mot gasledningarna i Östersjön skapar en rädsla som kan splittra sammanhållningen mellan de europeiska länderna, skriver danska brigadgeneralen Carsten Rasmussen.

På måndagen blev de två gasledningarna Nord Stream 1 och 2 utsatta för sabotage. Sabotagen skedde inte på danskt territorium. Det skedde istället på internationellt farvatten mycket nära danskt territorium, så nära att tryckvågorna ögonblickligen fortplantade sig till regeringen, centraladministrationen och medierna.

Ingen har tagit på sig ansvaret för dessa oerhörda angrepp på den europeiska energiinfrastrukturen. Jag ser det inte heller som troligt att de kommande efterforskningarna kommer att ge ett entydigt svar på vem syndaren är.

Sprängningarna lämnade stora hål i de två gasledningarna och det kommer att ta dagar eller veckor innan den ryska naturgasen slutar att strömma ut i Östersjön. Sprängningarna medför emellertid också en rad andra effekter, effekter som pekar ut riktningen mot vem som kan tänkas stå bakom sabotagen. Jag har identifierat fyra effekter.

Skapar rädsla

Sabotaget skapar rädsla. Rädsla för om vi kan få nog med gas den kommande vintern och rädsla för att aktionen sker djupt inne i Västeuropa, på Danmarks och Sveriges östra gräns. Rädslan kan kanske verka lite irrationell i ljuset av att gasen i rörledningarna var avstängd och att de europeiska gaslagren är ganska välfyllda inför kommande vinter.

Men det faktum att det skett en krigsliknande handling på gränsen till danskt territorium fick naturligtvis de danska myndigheterna att reagera. De kunde inte annat. Beredskapen ökade, övervakningen intensifierades och regeringen konsulterade grannländerna och de allierade. Sabotaget i Östersjön har utan tvivel ökat européernas rädsla för energisäkerheten och för ytterligare instabilitet.

Stör gasmarknaden

Händelserna i Östersjön fick ögonblickligen gasmarknaderna att reagera nervöst. Gaspriset på den holländska marknaden toppade med en stigning på 22 procent innan den stabiliserade sig på sju procent. På marknaden i London steg priset under dagen med hela 34 procent, innan den landade på samma nivå som i Nederländerna. De stigande gaspriserna och, inte minst, marknadernas nervösa och stundtals hysteriska reaktioner ökar otryggheten hos de europeiska konsumenterna.

Kan skapa splittring

Den rädsla som sabotagen skapar kan bidra till att splittra sammanhållningen mellan de europeiska länderna och mellan Europa och USA. Då ingen omedelbart tog på sig ansvaret för händelsen uppstod istället snabbt en rad vilda teorier om vem som stod bakom.

Den tidigare polska utrikesministern Sikorski, som alltid har varit en hård motståndare till Nord Stream 2-ledningen, tackade USA för handlingen på twitter. Den bollen landade perfekt på högerfoten för ryska utrikesministeriets taleskvinna, Maria Zakharova, som på sitt telegramkonto gav uttryck för att Sikorskis uttalande var ett offentligt erkännande om att det rörde sig om en terrorhandling.

På sociala medier florerar nu flera teorier om att Storbritannien, USA eller till och med Ukraina skulle stå bakom sabotagen. Dessa historier sprids med god hjälp av personer som utnyttjar varje läge för att sprida konspirationsteorier.

Avleder uppmärksamheten

Man bör också nämna att sabotagen mot gasledningarna fullständigt stjäl hela mediabilden. Uppmärksamheten avleddes mycket effektivt från veckans andra viktiga händelse: De ryskt orkestrerade folkomröstningarna och den troliga ryska annekteringen av ytterligare fyra ukrainska regioner.

Vem kan ha intresse i att provocera fram de fyra ovan nämna effekterna? Inget är ännu bevisat – och blir det kanske aldrig. Sabotageaktionerna i Östersjön liknar en hybridaktion. De var knappast riktade specifikt mot Danmark, men mot sammanhållningen i väst och därmed mot viljan att fortsätta stötta Ukraina i kriget mot den ryska ockupationsmakten.

Följer ryskt mönster

Hybridoperationer kan utföras både före och under en väpnad konflikt. De kan genomföras både i de militära och i civila domäner, de kan ske både i det fysiska rummet och i cyberspace. Hybridoperationer är designade för att skapa en form av kontrollerat kaos hos motparten. Kaos, som kan bidra till att uppnå de egna målen utan att nödvändigtvis korsa gränsen mellan kris och krig.

Hybridoperationer är ingen ny gren. De har använts i konflikter flera gånger i historien, men på de senare åren har de särskilt blivit iscensatta och använda av just Ryssland. Några exempel är de gröna männen på Krim år 2014, inblandningen i det amerikanska presidentvalet år 2016 och iscensättningen av en flyktingkris vid det belarusiska gränsen mot Polen, Litauen och Lettland år 2021.

När man försöker utreda vem som står bakom sabotageaktionerna i Östersjön, anser jag att det är relevant att utgå från vem som har intresse i att försöka provocera fram ytterligare rädsla, stigande gaspriser och splittring i Europa samt att avleda uppmärksamheten från andra händelser som drar till sig omvärldens vrede.

Artikeln är från Altinget.dk och översatt från danska.

Forrige artikel Överblick: MP toppar laget och Stockholm går mot mittenstyre Överblick: MP toppar laget och Stockholm går mot mittenstyre Næste artikel Kristersson bildar kartell – får extra utskottsplats Kristersson bildar kartell – får extra utskottsplats
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.