Kristersson bildar kartell – får extra utskottsplats

Båda sidor i politiken har bildat karteller inför fördelningen av utskottsplatser. Det gör att Kristerssons sida får en extra plats i utskotten och når majoritet. Men problemet med falska majoriteter kan uppstå ändå.

På tisdag röstar riksdagen om vilka personer som ska fylla de 17 platserna i respektive utskott. Formellt tar de ställning till ett förslag från valberedningen, men i praktiken brukar partierna ha gjort upp det på förhand.

Fördelningen av platser sker med den så kallade d’Hondts metod. Genom den delas utskottsplatserna ut en i taget till det parti som har det högsta jämförelsetalet. Om alla partier skulle gå in i processen självständigt skulle fördelningen bli följande per utskott: Socialdemokraterna (6), Sverigedemokraterna (4), Moderaterna (3), Vänsterpartiet (1), Centerpartiet (1), Kristdemokraterna (1), Miljöpartiet (1) och Liberalerna (0).

Kartell för majoritet

Det skulle alltså innebära att Magdalena Anderssons sida skulle få nio platser och majoritet i utskotten men inte i kammaren och att Liberalerna skulle bli helt utan platser. Det som i stället har skett är att de båda sidorna i politiken har gått ihop och bildat karteller.

– Då blir det i stället 176 och 173 som man ”d’Hondtar”. De som har 176 mandat kommer att få nio platser och den andra sidan får åtta platser. Sen får varje kartell inom sig bestämma hur de platserna ska fördelas, säger Hans Hegeland, utskottsråd vid finansutskottet, till Altinget.

Att partier går samman i karteller är inget ovanligt – tvärtom.

– Så vitt jag vet har man alltid ingått karteller. Allt annat lika får man fler platser om man är en stor gruppering eftersom d’Hondts metod på marginalen gynnar karteller. Den sida som har 176 mandat tjänar ju på att bilda kartell, säger Hegeland.

Falska majoriteter

Den förra mandatperioden fick dock kartellbildningen en märklig effekt. Den forna Alliansen bildade kartell inför fördelningen av utskottsplatser. Sedan sprack samarbetet när C och L ingick januariavtalet. Det gjorde att det i vissa utskott uppstod så kallade ”falska majoriteter” där regeringssidan inte hade majoritet i utskottet men väl i kammaren.

Framför allt uppstod problem i EU-nämnden eftersom dessa beslut inte kommer upp i kammaren för omröstning. Dåvarande statsminister Stefan Löfven tolkade ändå att han skulle driva riksdagsmajoritetens linje i EU och inte nämndens. Något han blev KU-anmäld för men där KU senare ”friade” honom.

Men faktum är att det även med den nya kartellbildningen kan uppstå falska majoriteter.

– Det kommer inte uppstå på Kristerssons sida. De kommer få nio platser och majoritet i alla utskott. Men det kan vara andra konstellationer som inte fullt ut får majoritet i utskotten men i kammaren. Det jag tänker på är att det kan bli så att Socialdemokraterna och Moderaterna bara får åtta utskottsplatser tillsammans. De partierna har ju 175 mandat i kammaren.

Utskottsordföranden

När riksdagen väljer utskottsledamöterna på tisdag blir det högst troligen med acklamation. Men om ledamöterna inte kan enas kan det återigen bli till att plocka fram valsedlar och röstningsurna. Det är dock väldigt ovanligt.

– Men 1971 och 1979 blev det så, säger Hegeland.

Efter att kammaren beslutat om vilka personer som ska ingå i utskotten kommer dessa att sammanträda för första gången klockan 11.30 på tisdag. Ordförandena och vice ordförandena väljs av utskottets ledamöter. Även om också detta brukar vara uppgjort av partierna på förhand.

– Praxis är att man väljer då. Mycket teoretiskt skulle det väl kunna hända att ett utskott skulle kunna bordlägga den frågan men det är inte sannolikt. Jag tror aldrig att det har hänt, säger Hegeland.

Forrige artikel Dansk general om sabotaget i Östersjön: Vem vinner på rädsla och splittring i väst? Dansk general om sabotaget i Östersjön: Vem vinner på rädsla och splittring i väst? Næste artikel Överblick: Kampen om C-ledare har börjat och partier vill stoppa ryska turister Överblick: Kampen om C-ledare har börjat och partier vill stoppa ryska turister
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.