Danska klimatrådets analys av kärnkraft: Därför är det en dålig idé

Danmarks stora satsning på klimatvänlig el från vindkraftverk och solceller gör elförsörjningen mer sårbar, visar en ny analys från Klimatrådet. Men rådet rekommenderar ändå inte kärnkraft som en backup för vindstilla dagar.

Den stora energiomställningen med utbyggd sol- och vindkraft kan i framtiden leda till betydligt fler strömavbrott än i dag. Det är dock inte lätt för kärnkraften att vara en säker backup för att producera kraft när vädret inte är rätt.

Det är en av slutsatserna i Klimatrådets nya rapport som belyser energiförsörjningen i ett Danmark med betydligt fler vindkraftverk och solpaneler.

– Vår analys visar att kärnkraft inte är nödvändigt för att trygga elförsörjningen i Danmark. Vi kan övervinna de utmaningar som uppstår i mycket speciella väderfall, utan vind och sol, med andra medel och på billigare sätt, säger Peter Møllgaard, ordförande för det danska klimatrådet.

Dyrt och långsamt

Debatten om kärnkraft har intensifierats de senaste åren och på onsdag debatteras den igen i danska Folketinget, där den liberala alliansen ska försöka få majoritet bakom en "Niels Bohr-kommission" som ska utreda kärnkraftens möjligheter i den danska energiförsörjningen.

Med den nya rapporten sätter det danska klimatrådet kärnkraften under lupp för första gången i en rapport. Och om man frågar rådet är kärnkraft i Danmark inte en väg att gå för att säkra dansk elförsörjning.

– Vi bedömer att kärnkraften kommer att bli dyr och därmed inte ekonomiskt lönsam i det danska systemet, där politikerna valt att satsa stort på vind och sol. Dessutom finns det en risk att kärnkraften tar mycket lång tid att etablera – inte bara själva anläggningen utan även godkännanden och planeringsprocessen blir lång, eftersom det blir första gången i Danmark. Så av de två anledningarna tycker vi inte att man ska göra det, säger Peter Møllgaard.

Risk för betydligt fler strömavbrott

Runt år 2040 kan Danmark förvänta sig större energiförbrukning samt många energikällor som är beroende av väderförhållandena. Och detta kan resultera i en betydligt större omfattning av strömavbrott under sämre väderår med liten eller ingen vind och sol.

Det kan bli ganska illa om främmande länder inte kan hjälpa oss med elleveranser, enligt Danska klimatrådets modellberäkningar.

"Simuleringarna tyder på att elbristen i Danmark kan bli mycket stor redan 2030, och att den kommer att öka ytterligare mot 2035 och 2040", skriver Klimatrådet och utvecklar att risken för elavbrott är störst under vindfattiga perioder på vintern, när elproduktionen från solceller generellt är lägre än resten av året och där elförbrukningen är hög.

Specifikt visar Klimatrådets beräkningar att en elbrist på upp till 4,6 gigawatt kan uppstå under ett sämre väderår – motsvarande 83 timmars effektbrist under ett år. Som jämförelse anses cirka 38 avbrottsminuter per år för närvarande vara acceptabelt.

Utifrån historiska data bedömer rådet att ett scenario med sämre väderår kan beskrivas som en händelse som inträffar var tionde år.

Politikerna måste vara på planen

Under normala år kommer de många vindkraftverk, solceller och kablar som går till grannländerna att säkerställa tillgången i eluttagen på samma sätt som i dag. Men i takt med klimatförändringarna kan fler "tioårigshändelser" förväntas och om en sådan händelse inträffar 2040 kommer elförsörjningen utan nya lösningar att vara mycket mer sårbar än i dag, enligt Danska klimatrådets analys.

 

Därför finns det också ett behov från politiken att säkerställa en backup för de dagar då vädret är emot oss, anser regeringens klimatgranskare.

– Vår poäng är att det inte är säkert att elmarknaden själv kan implementera en lösning i en omfattning som kan säkerställa att vi alltid är "försäkrade". Så om politikerna vill ha större säkerhet i elförsörjningen måste de redan planera hur de kan öka flexibiliteten i elsystemet utöver vad elmarknaden själv bidrar med, säger ordföranden för det danska klimatrådet.

Det danska klimatrådet pekar på tre lösningar som kan säkerställa backup och som kommer att vara snabbare att bygga och billigare än att investera i kärnkraft: Ellagring, flexibel förbrukning och justerbar elkapacitet från gasturbiner eller värmekraftverk.

– Det kommer att kosta ungefär 100 danska kronor per dansk familj och år att betala för den här "försäkringen". Vi tror att det faktiskt är relativt överkomligt, säger Peter Møllgaard.

Pekar på tre lösningar – men inte kärnkraft

I dag är kraftlagring inte särskilt utbrett, men de bedöms ha en roll i framtiden, där det kommer att finnas ett större behov av att kunna "lagra" de stora mängderna oreglerad elproduktion från sol och vind.

Med flexibel elförbrukning tror klimatrådet att både privatpersoner och företag både kan spara pengar och hjälpa till att jämna ut efterfrågan på kraft genom att flytta energiförbrukningen från topperioder. En övning som EU också har fokuserat på under energikrisen.

Enligt det danska klimatrådet är kraftverk och gasturbiner viktiga för att säkerställa en trygg elförsörjning i pressade situationer, medan flexibel elförbrukning och ellagring kan minska behovet av dem.

– Kärnkraft är inte heller en lämplig teknik att ha stående utan att användas under stora tidsperioder, samtidigt som den ska vara redo att säkerställa oss denna snabba backup i speciella fall. Där kan ellagring, flexibel elförbrukning och justerbar elkapacitet från till exempel gasturbiner, som man snabbt kan starta och stänga av snabbt igen, faktiskt lösa utmaningarna med en trygg elförsörjning framöver, säger Peter Møllgaard.

Artikeln är en översättning från Altinget.dk med komplettering om den politiska opinionen

Forrige artikel Lista: De får komma på regeringens klimatmöte Lista: De får komma på regeringens klimatmöte Næste artikel Förra årets negativa utveckling bryter betygstrend Förra årets negativa utveckling bryter betygstrend
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.