De viktigaste lagförslagen att få klara innan EU-valet

Sedan Ursula von der Leyens kommission tillträdde i december 2019 har EU:s lagstiftare spikat fler än 500 lagförslag. Ändå återstår en mängd när mandatperioden närmar sig sitt slut.

Enligt siffror som kommissionen har tagit fram för Altingets räkning finns just nu 240 förslag under behandling. Alla kommer inte komma i mål innan EU-valet i juni – det är vanligt att ett nytt Europaparlament får ta sig an lagstiftningsförslag som legat kvar sedan tidigare. Nättidningen Europaportalen rapporterade exempelvis att det nytillträdda Europaparlamentet 2019 hade 168 kvarliggande lagförslag att besluta om när det tillträdde.

Eric Maurice, politisk analytiker på tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel, menar att viss lagstiftning är viktigare än annan att få klar innan valet. Han lyfter fram migrationspakten och lagstiftningen om plattformsarbetare som två exempel där det brådskar eftersom behovet är stort att visa väljarna att man har tagit sig an dessa frågor.

– Det ligger i allas intresse att nå en överenskommelse före valet eftersom du måste kunna säga att ”vi kan göra något i den här frågan”. Men tiden börjar bli knapp, säger Eric Maurice.

Risk att förslag kan stoppas av nytt parlament

Vissa lagförslag riskerar också att inte bli av alls om de inte blir klara innan EU-valet. Eric Maurice tonar dock ner risken för detta i och med att det skulle krävas att partigruppernas sammansättning i parlamentet skulle förändras betydelsefullt, så att andra grupper än dagens kan skapa en majoritet, för att utgången i vissa frågor ska förändras drastiskt. 

– Om det inte sker en förändring av majoriteten eller av dynamiken mellan huvudgrupperna tror jag inte detta skulle göra en skillnad.

Han delar in de förslag som ännu väntar på beslut i tre kategorier, beroende på var de befinner sig i lagstiftningsprocessen: Ärenden där man redan har nått en preliminär överenskommelse mellan EU-parlamentet och ministerrådet, som måste godkännas formellt av de två institutionerna. Ärenden där man har inlett men inte avslutat så kallade trilogförhandlingar mellan EU-institutionerna för att nå en preliminär överenskommelse. Och ärenden där trilogförhandlingar ännu inte inletts eller där de behöver tas om.

De viktigaste lagstiftningsärendena som återstår

Nedan listar vi de lagförslag politikanalytikern Eric Maurice ser som viktigast inom de tre kategorierna.

Ärenden där man har nått en preliminär överenskommelse men det återstår att den formellt godkänns av EU-parlamentet och ministerrådet:

• Migrationspakten – man nådde en preliminär politisk överenskommelse mellan medlemsländerna och EU-parlamentet i december.
• AI-förordningen – en preliminär överenskommelse nåddes även kring denna i december. Tekniska detaljer återstår att spikas innan den kan slutligt godkännas av parlamentet och ministerrådet.
• Rättsakten om kritiska råvaror – preliminär överenskommelse nåddes i november.
• Europeiska rättsakten om mediefrihet – preliminär överenskommelse i december.
• Reformen av elmarknaden – preliminär överenskommelse i december.
• Euro 7 – överenskommelse om utsläppsgränser för vägfordon – nådd i december.

Ärenden där trilogförhandlingar pågår:

• Akten om nettonollindustri – syftar till att öka tillverkningen av ren teknik inom EU, det vill säga teknik som stöder omställningen till ren energi och som i drift ger extremt låga, inga eller negativa utsläpp av växthusgaser.
• Krisinstrumentet för den inre marknaden – syftar till att bevara den fria rörligheten för varor, tjänster och personer, och tillgången till viktiga varor och tjänster i händelse av framtida nödsituationer.
• Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall.

Ärenden där trilogförhandlingar ännu inte inletts eller behöver tas om:

• Ramverket för ekonomisk styrning – medlemsstaterna enades i ministerrådet om sin position till ramverket i december. EU-parlamentet måste ännu ta ställning till förslaget. Eric Maurice förutser att förhandlingarna mellan parlamentet och ministerrådet kan bli svåra och det är därför inte säkert att man enas innan EU-valet.
• Ukrainafaciliteten – den nya stödmekanismen för Ukraina har varit en stötesten bland medlemsstaterna då Ungern motsatt sig den. I onsdags enades ministerrådet om en partiell överenskommelse men ännu återstår för medlemsstaterna att enas om instrumentets totala storlek och andelen bidrag och lån.
• Plattformsdirektivet – trots att det spanska ordförandeskapet meddelade i december att man enats om en preliminär politisk överenskommelse har denna förkastats av medlemsstaterna och därför behöver man gå tillbaka och förhandla på nytt.

En lagstiftningsivrig kommission? 

Den sittande EU-kommissionen har ibland anklagats för att ha varit exceptionellt ivrig att införa nya EU-lagar under sin mandatperiod. Särskilt från företagssidan har man menat att små- och medelstora företag tyngs av den stora mängd nya regler som de tvingats följa.

Eric Maurice håller med om att von der Leyens kommission lagt fler lagförslag än företrädande kommission som leddes av Jean-Claude Juncker och hade som målsättning att hålla nere på mängden nya lagar. Maurice menar att von der Leyens kommission började i samma anda men att de omvälvande världshändelserna som präglat de senaste åren tvingade fram fler lagförslag.

– Det kom en stor kris, covid-19 och sedan kriget i Ukraina, med konsekvenser när det gäller hälsopolitik, men också när det gäller industrin. Den gröna given innebär en hel del lagstiftning, men den gröna given påskyndades också av kriget i Ukraina. Sedan allt som hade med kriget i Ukraina att göra – försvar, energi, allt möjligt. Så jag skulle inte klassa det som kommissionen som föreslår allt möjligt utan det handlar snarare om att EU utvecklar verktyg och instrument och en ny politik för att möta krisen.

Fotnot: I antalet ”lagförslag” som har slutförts har EU-kommissionen även inbegripit beslut om fastställande och ändring av den årliga budgeten och den fleråriga budgetramen samt rådsbeslut om fiskemöjligheter och sanktioner.

natacha@altinget.se