Sofagate och kamp om rampljuset – så ses Charles Michel som EU-chef
EU-toppmötets ledare Charles Michel vill stå i rampljuset, men är samtidigt en usel kommunikatör som ofta är svår att förstå och som inte kan och vågar säga så mycket. Nu siktar han på att bli invald i Europaparlamentet.
Porträttet publicerades ursprungligen den 27 mars 2022 i samband med att Charles Michel återutnämndes till ordförande för Europeiska rådet. Altinget publicerar den på nytt i samband med att Michel tillkännagett att han kandiderar till Europaparlamentet.
BRYSSEL. Stämningen blir alltid lite obekväm när Charles Michel pratar.
På torsdagskvällen (24 mars 2022, reds. anm.) vid ett EU-toppmöte, inklämt mellan ett tal av Europaparlamentets talman och ett gästbesök av USA:s president Joe Biden, återutnämndes den tidigare liberala belgiske premiärministern till ordförande för klubben för EU:s stats- och regeringschefer, Europeiska rådet.
Detta gjordes utan motstånd och med enhällighet, men också utan fanfarer och med ett litet leende på läpparna hos dem som tillfrågas om hans meriter efter nästan två och ett halvt år i spetsen för Europa.
Det är inte så att det har varit katastrofalt, lyder domen. 46-årige Michel har visat sig vara en bra mötesledare för EU-ledarna under en svår tid, som först dominerats av en coronapandemi och nu ersatts av ett brutalt ryskt anfallskrig på europeisk mark.
Men det är något speciellt med hans offentliga persona som står i vägen för honom. Det handlar bland annat om att han väldigt gärna vill stå i rampljuset, men samtidigt är en usel kommunikatör som ofta är svår att förstå sig på och som varken kan eller vågar säga särskilt mycket.
– Han är inte så gammal och han är uppenbarligen lite nervös. Han vill visa vad han går för och visa att han är en stor ledare. Det är ibland lite konstigt och ibland också lite löjligt. Han håller tal som ska låta spektakulära, men som ofta bara är tomma ord. Hans engelska låter också konstig, säger Hendrik Vos, professor i europeisk politik vid universitetet i Gent.
Inte en Yoda
Bland EU-diplomater beskrivs han som en lättviktare jämfört med de två föregångare som innehaft posten som "EU-ordförande" sedan posten inrättades i och med Lissabonfördragets ikraftträdande 2009. I december 2019 ersatte Michel den tidigare polske regeringschefen Donald Tusk, som hade sju års erfarenhet som premiärminister i bagaget och ett stort självförtroende, vilket Michel uppenbarligen saknar.
Dessförinnan var det Michels landsman, Herman Van Rompuy, som innehade jobbet. Han var – liksom Michel själv – en anonym belgisk premiärminister som ingen hade hört talas om. Han kom dock att bli en duglig rorsman för de då 28 ledarna, och sågs som en klok, gammal, nästan Yoda-liknande figur som var en säker hand vid rodret, bland annat under en galopperande skuldkris i eurozonen.
Till skillnad från Michel var han mycket bekväm med en tillbakadragen roll som medlare för kompromisser mellan EU:s ledare utan att själv behöva stå i rampljuset.
{{toplink}}Michels största problem är dock det som diplomater beskriver som "skönhetstävlingen" med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. De två EU-ledarna har en extremt ansträngd relation, vilket inte underlättas av att de båda vill vara den som visar upp unionen utåt.
Relationen underlättades inte på något sätt av den så kallade sofagate som utspelade sig under våren 2021. Här var de två EU-cheferna tillsammans i Ankara med den turkiske presidenten. Han hade bara ställt fram en stol för sig själv och Michel, medan von der Leyen förpassades till en soffa utan att Michel reagerade på det.
von der Leyen var väldigt tydlig efter sofagate att det för henne var en jämställdhetsfråga och att det hände för att hon var kvinna.
Försämrad relation
Universitetsprofessorn Hendrik Vos menar dock inte att Charles Michels uteblivna reaktion var ett uttryck för en sådan diskriminering.
– Det hade inget med kön att göra. Det handlade om hans längtan efter att komma först. Det handlade om hackordning, och han ville visa världen att han stod över kommissionen. Hade kommissionens ordförande varit en man hade han säkert gjort samma sak, säger Hendrik Vos.
Flera källor i och kring rådet menar att kommissionens ordförande också valde att mjölka på situationen och använda den i maktkampen mellan de två.
Hur det än förhåller sig med den saken, så lider samarbetet fortfarande av konsekvenserna, vilket inte är optimalt mellan två institutioner som är så viktiga för unionen.
– Relationen med von der Leyen försämrades och den har fortfarande inte lösts. Han verkar alltid rädd för att kommissionen ska stjäla fokus och ta hans plats i rampljuset. Hans föregångare gjorde det inte på samma sätt, säger Hendrik Vos.
Därför var det också intressant att se hur glad Charles Michel var när han tog emot USA:s president på torsdagskvällen utan att flankeras av von der Leyen, vilket ofta är brukligt i sådana här situationer.
– Jag kom för att gratulera en man som har blivit omvald utan motstånd. Jag drömmer om att göra det en dag, sa Joe Biden och klappade honom varmt på axeln.
Huruvida EU-presidenten märkte att Biden uppenbarligen inte riktigt visste vad han hette i förnamn är svårt att säga. I vilket fall som helst besvarade den amerikanske presidenten belgarens översvallande "käre Joe" med "käre Michel".
Artikeln är översatt från Altinget.dk.{{toplink}}
Gensax-lag darrar på knivspets – lär inte bli klart före valet
De viktigaste lagförslagen att få klara innan EU-valet
