Efterfrågan på lungor ökar – trots rekordmånga organdonationer
Trots pandemin har antalet donerade organ ökat de senaste åren, enligt Socialstyrelsen. Under samma period har efterfrågan på lungor ökat, enligt Helena Almén på Nationellt donationscentrum. Efter en utdragen utredning väntas en donationsproposition komma under våren.
Enligt Socialstyrelsen har antalet donerade organ ökat de senaste åren tack vare ett målmedvetet informationsarbete inom hälso- och sjukvården.
Donationsviljan avgörande
Under förra året avled 192 personer som valt att donera sina organ efter sin död, vilket är rekordmånga i Sverige. Det möjliggjorde att 631 organ kunde transplanteras vidare till svårt sjuka patienter. Men behovet av fler donatorer är fortsatt hög.
– Vårdens donationsfrämjande arbete är centralt för donationsresultaten. En grundförutsättning för detta är en fortsatt hög donationsvilja hos befolkningen, säger Josefina Meyer, utredare på Nationellt Donationscentrum, i ett uttalande.
Organdonation under pandemin
Coronapandemin har påverkat förutsättningarna för donation och transplantation.
”Det är inom intensivvården som organdonationsprocesserna bedrivs.” påpekar Helena Almén, medicinsk sakkunnig på Socialstyrelsen, i en skriftlig kommentar till Altinget.
Enligt Socialstyrelsen var det under 2020 något färre donatorer än föregående år. Samtidigt hade tre regioner fler donatorer än tidigare.
”Att sjukvården två år i rad nått så pass bra donationsresultat trots belastningen som covid-19 inneburit tyder på att intensivvårdspersonalen gjort fantastiska insatser även på det här området.” skriver Helena Almén.
Efterfrågan på lungor ökar
Enligt organisationen Scandiatransplant är den vanligaste organtransplantationen den som gäller transplantation av njurar. De minst vanliga är tarm- och bukspottskörteltransplantation. Helena Almén skriver:
”Under 2021 donerades totalt 445 njurar i Sverige. 118 av dessa kom från levande donatorer som donerade sin ena njure till en släkting, vän, eller via njurbytesprogrammet STEP.”
Enligt Helena Almén ökar antalet personer som väntar på lungtransplantation för tredje året i rad. Som lägst var det 25 personer som väntade 2018.
”Antalet genomförda (lung)transplantationer har minskat från toppnoteringen 74 år 2018 till 51 under 2020, och 51 igen under 2021. Antalet nyanmälningar till väntelistan är också lägre än tidigare år. 72 personer sattes upp på väntelistan 2019. Under 2021 var det 60 personer. Orsakerna bakom dessa data har vi inte analyserat ännu.” skriver Helena Almén.
”Är oreglerat”
Donationsområdet är juridiskt och etiskt mycket komplicerat. Som Altinget tidigare rapporterat är de anhörigas vetorätt en faktor som ingått i en utdragen och snärjig utredning om donation som pågått med olika utredare redan 2013.
Enligt utredare Sten Heckscher finns en kritik inom sjukvården mot att dagens regelverk är otydligt och svårt att förhålla sig till.
– Hela det här med vad man får göra och inte får göra med den döende personen är oreglerat. Personal inom vården tycker att det är otryggt, sa utredaren Sten Heckscher i en tidigare intervju med Altinget.
Proposition i vår
Därtill har frågan om handel med mänskliga organ och rättssäkerheten vid medicinska insatser inför donation behövt utredas särskilt. 2020 la regeringen fram en proposition som sedan återkallades. I höstas kom så ett utkast till en ny lagrådsremiss och en ny proposition väntas komma under våren.