Ei begär förstärkning för att klara ändrat energipolitiskt läge

Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen behöver förstärka med ytterligare expertis för att bland annat svara upp mot förändrade spelregler på EU:s energimarknad. ”Vi vet redan i dag en del, men sedan är det också vissa saker som är mer oklara,” säger Fredrik Norlund på Ei.

Likt flera andra myndigheter, såsom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, (se faktarutor) begär Energimarknadsinspektionen förstärkningar för att klara av nya krav och uppgifter som har sin grund i beslut på EU-nivå.

Energimarknadsinspektionen pekar i sitt budgetunderlag bland annat på att de kommande elmarknadsreformerna kommer att kräva ytterligare expertis från deras sida.

Men samtidigt bedöms också förändringarna på gasmarknadsområdet, där det nu pågår slutförhandlingar på EU-nivå, leda till att avgifterna som i dag tas in via tillsyn inte kommer att svara upp mot de kraven som väntas komma. Därtill väntas Ei få nya uppgifter när förbrukarflexibilitet ska regleras i EU-förordningar, bland annat för att fatta beslut om utformningen av lokala flexibilitetmarknader på nationell nivå.

Hur knivigt är läget, med tanke på vad det är som väntar på EU-nivå?

– Vi vet ju om en del saker, men sedan är det också vissa saker som är mer oklara. Kommissionen ska bland annat lägga fram förslag om en elmarknadsreform och när vi sett den kan vi nog bedöma läget bättre, säger Fredrik Norlund, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till Altinget.

Kommer det inte att vara svårt att få tag på folk som kan ta hand om alla dessa frågor?

– Det bedömer vi nog ändå att vi kan axla. Det är klart att det behövs resurser också, men det ser vi positivt på.

Vill undvika nya intäktsramsbråk

Samtidigt har EU-domstolsbeslut och kammarrättsdomar på intäktstakssidan för elnätsbolagen föranlett ändrade spelregler för kommande hantering av intäktsramarna. Den senaste processen blev också dragen i långbänk, tillsammans med domsluten har det också föranlett att det nu pågår en större utredning för att svara upp mot frågan.

Utan en förstärkning på 13 miljoner kronor årligen 2024-2026 för att klara just nya lagkrav, så varnar myndigheten för att agerandet kan bli dumsnålt. Detta då effekten kan bli en än dyrare nota i andra änden.
”Om Ei inte har tillräckliga resurser för att kunna analysera och implementera regelverken på ett ändamålsenligt sätt föreligger vidare en stor risk för framtida domstolsprövningar.” skriver myndigheten i sitt underlag till regeringen.

Vill rusta upp elpriskollen

Ur ett mer medborgarnära perspektiv ser också Ei att Elpriskollen, jämförelsesajten för elavtal, kan bli mer heltäckande för att svara upp mot kraven i Elmarknadsdirektivet. Till dagens tjänst vill Ei bland annat ”komplettera med ett verktyg för historisk kostnadssimulering, som bygger på kundens egna förbrukningsdata, för att underlätta i valet av avtal”.

Utbyggnadskraven kräver fortsatt mer folk

Sedan tidigare är det samtidigt känt att myndigheten riskerar att bli en flaskhals i koncessionsprövningen till följd av det inte finns tillräckligt med personal för att hantera de inkommande ärendena, vilket kan bromsa upp utbyggnaden av elnätet. 

Efter att tidigare regeringar skjutit till tillfälliga förstärkningar, påpekar myndigheten att förstärkningen behöver fortsätta för att svara upp mot den ökade elektrifieringen som förväntas framåt. Ei pekar bland annat på att exempelvis Svenska Kraftnät planerar att rekrytera ytterligare 500 medarbetare framöver för ändamålet.  

För att också kunna agera mer proaktivt avser Ei bland annat att ta fram en kunskapsplattform tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna.
”De exakta formerna för en sådan plattform utreds fortfarande men kommer sannolikt i huvudsak bestå av en webbplattform med ett myndighetsgemensamt innehåll som kan guida inblandade aktörer.”

,

Forrige artikel Fler länder följer EU:s linje om Tiktok Fler länder följer EU:s linje om Tiktok Næste artikel LO: Klart vissa vill att vi tar på oss gula västar LO: Klart vissa vill att vi tar på oss gula västar
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.