EU-kommissionen vill förenkla för företag men facken ser risker
(Foto: ETUC/Ulf Börjesson, Ernst Henry Photography AB)
Konkurrenskraft verkar vara ett ledord för EU-kommissionen just nu. Under hösten har man kommit med nya regelförslag och lovat att lätta på rapporteringskraven. Men Europafacket ser risker för klimatet och arbetstagarna.
I sitt State of the Union tal i september nämnde EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, ordet ”konkurrenskraft” hela sju gånger. Kanske som en eftergift till dem som menat att hennes kommission gjort situationen för europeiska företag svårare genom att öka kraven på dem.
– EU har rullat ut 850 nya regleringar som gäller företag under den här kommissionen, beklagar Anna Hedensjö Johansson som är ansvarig för frågor som rör små- och mellanstora företag inom Svenskt Näringsliv.
– Vi vet att på EU-nivå är det 99 procent av företagen som är små eller medelstora. I Sverige är det 99,9 procent. De har i snitt 14 anställda. Hur ska företag med 10 eller 14 anställda, som inte ens har en HR-avdelning, kunna förstå regelverken som kommer?
Anna Hedensjö Johansson hänvisar till enkäter som visar på att 55 procent av företagen inom EU säger att de upplever att regelbördan är deras största utmaning. I Sverige visar siffror från Tillväxtverket att företagens kostnader till följd av nya eller ändrade regler som trädde i kraft 2022 uppgick till 378,5 miljarder.
Kommissionens lättnadspaket för små- och medelstora företag
Samma vecka som von der Leyen höll sitt State of the Union tal presenterade kommissionen sitt lättnadspaket för små- och medelstora företag.
Det består bland annat av ett lagförslag för att möjliggöra för företag med verksamhet i flera EU-länder att bara betala skatt i ett land, samt ett förslag att införa en maxgräns på 30 dagar för alla betalningar och automatisk ränta och straffavgift vid förseningar.
Där fastslås också en målsättning om att regelbördan för företag ska minska med 25 procent samt att man ska förbättra företagens tillgång till såväl finansiering som kvalificerad arbetskraft.
En konkret åtgärd för att minska regelbördan är att Kommissionen i år kommer att utse en representant för små- och medelstora företag som ska rapportera till EU-kommissionens ordförande. Sedan en tid tillbaka har också en oberoende instans genomfört konkurrenskraftskontroller av all ny EU-lagstiftning.
Kan bidra till snedkonkurrens
Anna Hedensjö Johansson på Svenskt Näringsliv är positiv till satsningen på små och medelstora företag men ser samtidigt problem med de nya regelförslag som Kommissionen lagt fram i höst.
De striktare reglerna för betalningsvillkor menar hon kan ställa till det i Norden där det råder en kultur där företag gör upp om betalningsvillkor sinsemellan, utan politisk inblandning.
Förslaget om att företag som verkar gränsöverskridande ska kunna lämna deklaration bara i det land där man har sitt huvudkontor menar hon riskerar att snedvrida konkurrensen. Ett företag med säte i ett EU-land med generösare skatteregler kan komma att betala mindre skatt än ett med huvudkontor i Sverige.
Samtidigt ser hon med tillförsikt på initiativen för att minska regelkrånglet och utnämnandet av en representant för små- och medelstora företag.
– Det är väl jättebra om man kanske en gång för alla tar tag i det här.
Fack varnar för bristande demokratisk insyn
Från fackligt håll har det dock lyfts ett varnande finger. Europafacket, som har medlemsorganisationer i 36 europeiska länder, skrev kritiskt efter Ursula von der Leyens State of the Union tal. Särskilt kritiska är man till den oberoende instansen som ska granska lagförslag ur företagens perspektiv.
”Lagstiftningsförslag för att skydda miljön, arbetstagarnas rättigheter eller konsumentstandarder får inte försenas, urvattnas eller förkastas av en instans som inte kan ställas till svar och som bara tar hänsyn till konsekvenserna för företagen”, säger Isabelle Schömann, vice ordförande i Europafacket i ett skriftligt uttalande till Altinget.
Vidare pekar hon på att det finns exempel på när regelförenklingar fått direkta konsekvenser för arbetstagares säkerhet.
”Till exempel ökade antalet arbetare som skadades av maskiner när säkerhetskontrollerna skars ned för att minska bördorna.”
Enligt henne innebär det också ett problem för demokratin ifall företagens intressen får en priviligierad ställning i lagstiftningsarbetet.
”Företagsintressen bör inte ha privilegierad tillgång till EU-lagstiftare eller påverka EU-lagstiftningen på bekostnad av samhällets och arbetstagarnas allmänna intresse. Lagstiftning är en långsiktig investering i allmänhetens intresse och kan inte reduceras till en fråga om kortsiktiga kostnader eller bördor för företagen. Denna ’konkurrenskraftskontroll’ är ännu ett exempel på hur vinst prioriteras framför människor och planeten”, säger Isabelle Schömann som i stället vill se fler offentliga och privata investeringar för att gynna Europas konkurrenskraft.
Men Anna Hedensjö Johansson delar inte Europafackens syn och menar att det åtminstone i Sverige finns en annan lösning för att se till arbetstagarnas intressen.
– Mycket av det här regleras via arbetsmarknadens parter i Sverige, i den modell vi har.
Forskare: ”Villaområden välkomnar inte hyresrätter direkt”
Veckan i EU: Nu kommer betygen till länderna i EU:s väntrum
