Så påverkar EU-besluten kommunerna: ”Slukar resurser”
EU:s styrning innebär innebär en långtgående begränsning av det kommunala självstyret och det är i dag svårt att hitta en verksamhet som inte påverkas av unionens beslut. Det konstaterar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
Det kommunala självstyret är intakt, anser utredaren bakom en ny rapport från Statskontoret som tittar på den statliga styrningens inflytande de senaste åren.
Men i stället kan det vara en annan aktör som inskränker kommunernas och regionernas självständighet.
Mellan 2020–2023 har EU infört regler som berör nästan samtliga kommunala och regionala verksamhetsområden. Påverkan från unionen innebär en långtgående begränsning av det kommunala självstyret, konstaterar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.
– Ja, så skulle jag beskriva det. Kommunerna har vissa möjligheter att påverka, de sitter i samarbetsgrupper och så, men ofta får man regleringar i huvudet och får hantera det då, säger han till Altinget.
Tvingar fram sammanslutningar
Olle Lundin har analyserat EU:s inflytande på uppdrag av Statskontoret och har tittat närmare på några av de områden där unionens beslut haft störst påverkan på kommunerna de senaste tre åren. Utöver GDPR handlar det bland annat om EU:s upphandlingsdirektiv och reglerna för statsstöd.
Det är i dag svårt att hitta en verksamhet som inte åtminstone delvis påverkas av ett direktiv eller en förordning från EU, menar Lundin som också ser hur organisationen tar sig an allt fler frågor.
– Majoriteten av all offentlig verksamhet sköts inte av staten, utan av kommun och region. När EU då kliver in på nästa område, eller detaljreglerar mer så är det ofta kommunerna och regionerna som påverkas, säger han.
Det kanske mest kända exemplet på reglering som de senaste åren kommit att påverka kommunerna är dataskyddsförordning GDPR, vars påverkan sträcker sig brett över flera områden. Utöver lagar och regler har EU även inflytande genom stöd och bidrag, och unionens närvaro är stor.
– Mer än man tror. Det upphandlas till exempel jättemycket ute i kommunerna och regionerna, och det är en direkt följd av EU-rätten och ingenting annat och påverkar enormt. Större kommuner har egna upphandlingsavdelningar som kostar miljoner bara genom sin existens.
Upphandlingsdirektiven kommer också att inverka på kommunernas organisering, ett område EU inte har inflytande över. För att bygga upp den administration som krävs menar Olle Lundin att mindre kommuner tvingas samman.
– Många kommuner orkar helt enkelt inte med sitt uppdrag, och då kan avtalssamverkan vara en lösning. Men då dundrar upphandlingsregleringen in som ett stort monster i det hela och lägger sig som en blöt filt över utvecklingen i den kommunala sektorn, säger Olle Lundin.
”Slukar resurser”
Ett område där EU-regler särskilt påverkat kommunsektorns åtaganden under sen senaste åren är enligt Statskontorets rapport miljöområdet, bland annat med det nya dricksvattendirektivet från 2021. Denna utveckling kan också förväntas fortsätta framöver, enligt myndigheten.
Konsekvenserna av EU:s styrning blir i många fall vad Olle Lundin beskriver som en administrativ överbyggnad.
– Det slukar resurser från det här som vi egentligen vill ha, verkstaden. Vi vill ha barnomsorg, äldreomsorg, hälso- och sjukvård med mycket personal och kompetenta människor, men så måste vi också lägga resurser på de här administrativa konstruktionerna som EU kräver, säger Olle Lundin.
Samtidigt understryker han att EU:s regleringar ofta har ett gott syfte, men att det finns anledning för kommunerna att i större utsträckning hålla koll på vad som händer inom unionen. Påverkan har liten, eller ingen, demokratisk legitimitet ur ett lokalt eller regionalt perspektiv, anser han.
– Förhandlingarna sker ganska så långt från den kommunala sektorn. Skulle du dyka in i en liten kommun har de ingen aning om vad som diskuteras just nu.
När det kommer till den nationella lagstiftningen har man bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR) att tillgå, men dess inflytande i europeisk kontext är desto svagare, och de egna resurserna är begränsade.
– De flesta kommuner har, och det är väl av resursskäl kan man gissa, ingen bevakning utan vips kommer det ett dricksvattendirektiv som ska implementeras och som påverkar den kommunala verksamheten, med reningsverk och liknande.
KD om kritiken: ”För tidigt för krisåtgärder”
Då väntas EU-valet gå av stapeln
