EU:s nya byggproduktsförordning kan stöta på patrull i parlamentet
EU-kommissionens förslag om en ny byggproduktsförordning som ska göra det enklare att handla med byggvaror inom EU kan stöta på patrull. I maj ska EU-parlamentet rösta om förslaget och framförallt är det frågan om vad som ska definieras som en byggprodukt som får kritik.
Just nu pågår arbetet hos lagstiftarna med att komma överens om vilka förändringar de vill se i det förslag till en revidering av byggproduktsförordningen som kommissionen föreslagit.
EU-parlamentets miljöutskott röstade slutet på förra veckan om ett yttrande där de i vissa delar vill gå längre än kommissionen när det gäller vilka krav som ska ställas på byggprodukter och dess påverkan på miljö och klimat. Men i EU-parlamentet är det förslaget som tas fram i det inre marknadsutskottet som kommer att väga tyngst när parlamentet ska rösta senare i vår. Det är där som det ledande förslaget håller på att tas fram och hittills finns flera delar som utskottet är tveksammt till.
Framförallt är det frågan om att bredda definitionen av vad en byggprodukt är som kan komma att stöta på patrull. I sitt förslag till revidering föreslår EU-kommissionen att definitionen utökas från att gälla delar som påverkar en byggnads prestanda, till att även omfatta delar som infogas i ett byggnadsverk tillfälligt.
Lagstiftarnas farhågor delas också av representanter från branschen.
– Man utökar det till inredningsartiklar som kyl och frys och liknande. Det är något som vi undrar hur man har tänkt och vad det tjänar för syfte, säger Carina Utterström Mace, EU-expert på Byggföretagen.
– I sin yttersta tolkning kan det innebära att när man gjuter en betongplatta blir det en byggprodukt som den entreprenören också ska ta ansvar för. Det kan man fundera på om det verkligen är en byggprodukt, tillägger hon.
Samtidigt menar hon att den bredare definitionen i praktiken kan göra att hela byggnadsverket omfattas, vilket då blir en fråga som medlemsländerna idag har nationell kompetens att reglera själva. En farhåga man ser med den utökning som definitionen innebär är att det kommer bli otydligt vad som är en byggprodukt och vad som är ett byggnadsverk och att EU ska gå utöver sina befogenheter. En kritik som även Boverket fört fram mot förslaget i sitt remissvar.
Även den svenska regeringen var i sitt preliminära ställningstagande kritiska till just att utöka definitionen av vad som definieras som en byggprodukt och menar att man bör ha kvar den definition som gäller idag.
I det yttrande som EU-parlamentets miljöutskott just röstat igenom lyfter de dock inte denna kritik.
Ska underlätta handel
Med förslaget, som kommissionen presenterad i mars förra året, vill de underlätta för handeln med byggmaterial inom unionen och samtidigt se till att unionens klimatmål uppnås genom att ge mer ansvar till tillverkare och distributörer att informera om vilken miljöpåverkan deras byggprodukter har.
Det övergripande syftet med förslaget är att få till mer harmoniserade standarder och att bidra till klimatmålen, vilket trots kritiken, samtidigt välkomnas av byggbranschen. För byggbranschen kan det leda till en positiv effekt genom att det gör det enklare att sälja byggprodukter inom EU, nya så väl som återvunna byggprodukter.
Men det finns också en oro över en ökad administration när företag ska rapportera in mer uppgifter.
– Det är klart att en något utökad administration blir det ju och med rätta i syfte att nå de här klimatmålen. Men det gäller att man håller det på en rimligt nivå i förhållande till det man uppnår, säger Carina Utterström Mace.
Jenny Svärd, vd Byggmaterialindustrierna, delar bilden:
– Vi stödjer förordningen och tycker att många av kraven i grunden är bra. Men man måste vara medveten om att alla krav man sätter resulterar i något som företagen ska hantera och att det drar både resurser och kostnader. Därför är det viktigt att de utformas med eftertanke och utifrån vad som är relevant för att uppnå målen, säger hon.
Miljömärkningar kan förbjudas
I det inre marknadsutskottet finns också tveksamheter inför kommissionens förslag att göra en uppdelning i märkningen mellan professionella produkter och produkter som ska användas till hemmabruk. Samt till en annan effekt som förslaget väntas ge – att miljömärkningar kan komma att förbjudas, vilket även får skarp kritik från miljömärkningsorganisationerna.
{{toplink}}
En ytterligare oro från branschens sida är att kommissionen enligt förslaget ska få utökade befogenheter att fatta beslut i så kallade ”delegerade akter” där man ser en risk att kommissionen lägger fram förslag som rimmar illa med verkligheten.
– Det är ett bekymmer. Risken är att det gör att man tappar kontrollen. Vår erfarenhet när det gäller delegerade akter från till exempel Taxonomin är inte särskilt god, säger Carina Utterström Mace.
Ministerrådet dröjer
I maj ska hela parlamentet rösta om förslaget. Men ministerrrådets parallella arbete med förslaget lär dröja längre. För även om Sverige som ordförandeland visserligen sagt att frågan är prioriterad under ordförandeskapet så finns ingen uppsatt målsättning för när arbetet med kommissionens förslag ska vara färdigförhandlat eller för när man kan vara redo att börja förhandla med parlamentet.
Enligt uppgifter till Altinget är det inte troligt att rådet kommer att vara klara med lagförslaget under det svenska ordförandeskapet och förhandlingarna mellan parlamentet och minsterrådet väntas inte kunna starta förrän möjligtvis senare i år.
Samtidigt behöver arbetet gå framåt eftersom byggproduktsförordningen också ska synkas med arbetet med ett nytt europeiskt standardiseringssystemet som pågår parallellt och med lagförslaget för hållbara produkter, den så kallade Ecodesign for Sustainable Product Regulation.
{{toplink}}
Ivo överklagar Humanas tidsfrist
Natoproposition läggs fram i riksdagen i mars
