Famnas stadgeändring splittrar – fem har lämnat, fler kan följa

På onsdagen håller Famna ett extra årsmöte för att fatta beslut om stadgeändringar, som innebär att man ansluter sig till arbetsgivarorganisationen Fremia. Men Famnas ledning duckar frågor. ”Om det blir en stadgeändring så lämnar vi Famna”, säger Åsa Andersson, vd och direktor för Stiftelsen Stora Sköndal.

Tanken är att civilsamhällets röst via Fremia ska bli tydligare och mer enad. Som en del av den processen har Famna föreslagit en ändring i sina stadgar, där de skulle bli ”en till föreningen Fremia ansluten organisation”.

Detta väcker kritik bland flera medlemmar. Fem av dem har sagt upp medlemskapet med hänvisning till de föreslagna stadgeändringarna, enligt kompletterande handlingar som skickats ut vid kallelsen, och som Altinget har tagit del av.

– Jag förstår att man behöver vara en starkare röst, och jag står absolut bakom det. Men jag önskar att man kunde göra det med samverkansavtal i stället för med stadgeändringar, säger Åsa Andersson till Altinget.

Huvudinvändningarna mot stadgeändringen, som behöver en två tredejdelars majoritet under onsdagens omröstning för att gå igenom, tycks främst vara två.

– Varför inte samarbeta med andra organisationer utan att skriva in det i stadgarna?

– Några av Famnas stora medlemmar – som Bräcke diakoni, Hela människan och Stora Sköndal – är anslutna till andra arbetsgivarorganisationer än Fremia.

När Altinget söker Famnas styrelseordförande Stefan Nilsson, Ersta diakonis direktor, så vill han inte ge någon intervju. Han hänvisar via pressansvarig till generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton, då hon är ”utsedd talesperson i frågan”. Men inte heller Stuart Hamilton tar någon intervju, med hänvisning till att ”gs inte ska föregripa medlemmarnas beslut”.

Jämför med idrott och näringsliv

I de kompletterande handlingar som har skickats ut inför det extra årsmötet motiveras den föreslagna stadgeändringen enligt följande:

”Enligt styrelsens uppfattning är det fördjupade samarbetet startskottet för en starkare organisering av den idéburna sektorn. Genom att ansluta till varandra kan Famna och Fremia samla gemensamma intressen som kan tas om hand under ett gemensamt paraply. Det är inte möjligt att göra detta på något annat sätt än att reglera ’anslutning’ till varandra genom att ändra i respektive organisations stadgar”.

De jämför Famna med Riksidrottsförbundet och Svenskt Näringsliv, där den senare är en ideell förening som består av 48 bransch- och arbetsgivarorganisationer. ”Dessa bransch- och arbetsgivarorganisationer är ’anslutna’ till Svenskt Näringsliv”.

Vidhåller kritiken

Åsa Andersson utvecklar sin kritik.

– Problemet är att det blir en stadgeändring om att man ska ingå i Fremia och inte är en fristående organisation.

Varför är det ett problem?

– Vi är med i en annan arbetsgivarorganisation, och Famna är i så fall inte fristående.

Sanna Detlefsen är direktor för Östergötlands Stadsmission. Hon kommer att rösta ja.

– Jag har jobbat i civilsamhället i 20 år, och vi behöver bli en stark enad kraft i Sverige. Vi behöver ett aktivt påverkansarbete om vi tillsammans ska utveckla och innovera det sociala arbetet. Det måste vi göra tillsammans och vi måste se oss som en enad kraft som kan skapa nya sätt att jobba, säger hon till Altinget.

Varför behöver man skriva in i stadgarna – under rubriken ”föreningens ändamål” – att man ska vara ansluten till en annan organisation?

– Därför att de två strukturerna sitter ihop. Arbetsgivarperspektivet och kollektivavtal sitter ihop med hur man bedriver sitt sociala arbete. Det är två förutsättningar som behöver förenas. Om vi på allvar tänker oss att utgöra tio procent av välfärden 2030, så måste vi vara en attraktiv samarbetspart till det offentliga.

Vad tänker du om att ett ja kan leda till att några nuvarande medlemmar hoppar av Famna? Är det värt det?

– Det får man fråga dem som inte vill vara med, om de inte får som de vill. Vi som rörelse kan inte se oss som en enskild cell. Det krävs att vi relaterar till dem som finns omkring oss. Vi i civilsamhället har varit världsbäst på att skapa nya undergrupper. Och nu upprepas den historien, där några sliter sig loss. Mitt hopp är att vi kan vara tydliga tillsammans, säger Sanna Detlefsen.

Håller inte med om utgångspunkten

Mia Nilson är generalsekreterare för Hela människan och har tidigare jobbat i regeringskansliet som opolitisk tjänsteman och ansvarade då för kontakter med civilsamhället. Hon delar inte utgångspunkten, att civilsamhällets röst skulle försvagas av att Famna, Fremia, Forum eller andra har egna röster.

– Jag höll i remissammanställningar på den tiden och det var alltid viktigt för oss att vi hade att göra med olika organisationer. Det fanns en hög kunskapsnivå inom politiken om skillnaden mellan röst- och utförarroll, säger Mia Nilson till Altinget.

– Så jag håller inte alls med om den utgångspunkten, att Famna behöver bli medlem i Fremia för att man måste vara samlade inför politiken. Inte alls. Jag vet att det inte behöver vara så.

– Vi skulle kunna ha avtal med flera organisationer utan att skriva en bokstav av det i stadgarna. Det är märkligt att det blir en stadgefråga, tycker jag.

Inte fattat beslut ännu

Mia Nilson säger att Hela människan inte har aviserat att de kommer att lämna Famna om stadgarna ändras.

– Nej det har vi inte. Min styrelse har sagt att vi fattar beslut om det senare. Men jag har mandat att säga att vi funderar på att lämna, säger Mia Nilson.

Forrige artikel Försvarsanställda kan få ett års karens Försvarsanställda kan få ett års karens Næste artikel Recension: Mer en provkarta över problem än ett recept på lösningar Recension: Mer en provkarta över problem än ett recept på lösningar
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.