Femmis: Inför en nationell spermiebank

DEBATT. I vissa regioner uppgår köerna för spermiedonation till ett eller flera år. Socialstyrelsen bör ta ansvar och införa en nationell könscellsbank, skriver Erika Kindblad från Femmis. 

Erika Kindblad
Styrelseledamot, Femmis

Den första april 2016 trädde en ny lag i kraft. Lagen gav oss frivilligt ensamstående möjlighet att bilda familj med hjälp av donerade könsceller via klinik i Sverige. Innan dess hade många av Femmis medlemmar vänt sig till vårt grannland Danmark, där det länge varit tillåtet med spermiedonation.

Långa köer

I samband med lagändringen i Sverige ville många frivilligt ensamstående omedelbart ställa sig i kö till behandling. Efterfrågan på donerade spermier var enorm, visade det sig. För flera universitetskliniker tog det tid innan de faktiskt började bygga upp egna spermiebanker, för att kunna erbjuda frivilligt ensamstående den vård de numera hade rätt till.

Detta medförde att väntetiden till behandling på vissa håll i landet varit, och fortfarande är, många månader, i värsta fall ett eller flera år. Trots att det snart är fyra år sedan lagändringen trädde i kraft, så dras till exempel Västra Götalandsregionen fortfarande med årslånga köer.

Personer som fyllt 36 år tillåts inte ens ställa sig i kö där, för att de inte bedöms hinna fram och få behandling innan sin 40-årsdag.

Jämna ut väntetider

Vi i Femmis får ofta frågor från medlemmar i Västra Götalandsregionen om var och hur de ska kunna få vård på ett snabbare sätt. Femmis anser att Socialstyrelsen bör ta ansvar och införa en nationell könscellsbank i Sverige, för att börja förse landets universitetskliniker med ägg och spermier.

Dels skulle det säkerställa att lagren av könsceller kontinuerligt fylls på, tack vare ständig nyrekrytering av donatorer. Men det skulle också ge landets universitetskliniker samma tillgång till donerade könsceller, och på så sätt jämna ut de väntetider till behandling, som skiljer sig enormt mycket åt i nuläget.

Nationell könscellsbank

Innan lagändringen 2016 agerade Femmis medlemmar fertilitetsturister. De åkte till Danmark för att få hjälp att bilda familj som frivilligt ensamstående, via någon av Danmarks fertilitetskliniker. Numera är våra medlemmar inte sällan fertilitetsturister i vårt eget land – de väljer att söka offentligt finansierad vård i den del av landet där det för tillfället är kortast kö.

Så vad är lösningen på detta, problematiken med att köerna bara flyttas runt mellan regionerna? Jo, att Socialstyrelsen inser behovet, och startar upp en nationell könscellsbank.

Privatisering ingen lösning

Vi ser inte att lösningen är att en privat vinstdrivande aktör driver en könscellsbank för donerade ägg och spermier, och ger donatorerna en lite högre ersättning än vad universitetsklinikerna gör. Som vi alla vet finns det inte oändligt många personer som är villiga att donera könsceller i Sverige, så vad händer om en privat aktör lockar till sig donatorer som annars hade vänt sig till en universitetsklinik? Jo, universitetsklinikerna får såklart ännu svårare att rekrytera donatorer.

Det är dessutom bara en liten del av de som anmäler sig som villiga att bli donator som faktiskt också blir det i slutändan. Många sållas bort längs vägen, av medicinska skäl, eller för att de av andra anledningar inte anses lämpliga som donatorer. Kraven som ställs på donatorer är höga, och bör så vara.

Kan inte fortsätta

Nu förväntar vi i Femmis oss att Socialstyrelsen tar ansvar för att motverka de ojämlika köer vi har i vårt land, och inför en nationell könscellsbank. Det kan inte fortsätta som i dag, att väntetiden till offentligt finansierad behandling med donerade könsceller är beroende av var i landet personen bor.

Forrige artikel "Värmland borde göras till ett nationellt centrum för krisberedskap" Næste artikel Polfjärd (M):  Ändrad beskattningsrätt försämrar europeisk konkurrenskraft Polfjärd (M): Ändrad beskattningsrätt försämrar europeisk konkurrenskraft
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.