Finska skogs-vd:n om mötet med von der Leyen
Det var ett positivt samtal när finska och svenska skogsindustrin mötte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Stockholm, enligt finska branschorganisationens vd Paula Lehtomäki. Att miljörörelsen inte var med har hon ingen synpunkt på. ”Fokus vid detta mötet var på industribranschen”, säger hon.
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var i Stockholm i fredags var det för att diskutera konkurrenskraft, skog och grön omställning med statsminister Ulf Kristersson och finska statsministern Petteri Orpo. Men hon träffade även utvalda representanter för den svenska och finska skogsindustrin vid ett besök på Stora Ensos innovationscenter i Nacka.
En av de fem representanterna var från Finland: Paula Lehtomäki, vd för finska branschorganisationen Skogsindustrin. Lehtomäki, med en bakgrund som generalsekreterare för Nordiska ministerrådet samt centerpartistisk miljöminister och statssekreterare, säger att det var ett positivt samtal.
– Samtalet hade en positiv, konstruktiv och möjliggörande ton, säger hon till Altinget.
Vad pratade ni om?
– Vi pratade om behovet av att boosta, att snabba upp den europeiska bioekonomin – skogsindustrin och skogens värdekedjor – genom olika typer av innovationer i branschen. Vi talade om behovet av ett möjliggörande ramverk för ett hållbart utnyttjande av resurser. Vi talade om hur stor roll skogsindustrin kan ta i klimatomställningen.
Sverige och Finland har återkommande synpunkter på hur EU-besluten påverkar den inhemska skogsnäringen och att förståelsen för skogsfrågor är låg i Bryssel. Enligt Paula Lehtomäki har signalen om skogens betydelse i Norden nått fram till von der Leyen.
– Ordföranden har en tydlig uppfattning om att skogen är en stor industri i våra länder och att hon uppskattar vårt know how, vår kunskap, inom skogsvård och skogsindustrins värdekedjor högt.
Ursula von der Leyen har ännu inte meddelat om hon vill fortsätta som kommissionsordförande ytterligare en mandatperiod. Det är alltså oklart om besöket i Stockholm är en del av en charmoffensiv, men det är regeringscheferna som föreslår kommissionsordförande till parlamentet.
Smal inbjudningslista
Flera miljöorganisationer protesterade mot att enbart skogsindustrin var inbjuden till mötet eller att von der Leyen inte träffade någon annan aktör i skogsfrågan under sitt besök.
{{toplink}}
Uppfattningen om skogspolitiken går kraftigt isär i Sverige, är skillnaderna mellan industrin och exempelvis miljöorganisationerna lika stor i Finland?
– Det finns en livlig diskussion kring skogen och skogarna. Vi från industrin ser det som en viktig utgångspunkt att skogarna måste växa mer än de utnyttjas. Det kan de också och det gör de. Vi måste hantera den biologiska mångfalden på ett bättre sätt. En del av hållbarhetsarbetet är att hela tiden utveckla åtgärder och arbetssätt.
Paula Lehtomäki har inga synpunkter på att enbart representanter från skogsindustrin var inbjudna att möta EU-kommissionens ordförande.
– Fokus vid detta mötet var på industribranschen. Någon gång är fokus något annat. Mötet var kort, säger Paula Lehtomäki.
Lehtomäki: Minskad kolsänka kräver ökad tillväxt
En stor fråga under den kommande mandatperioden i EU-politiken är att komma överens om ett klimatmål 2040. I dag står Finland inför hotet om att få betala en mångmiljon, eller miljard-, nota på grund av att skogens kolsänkan minskar så pass att markanvändningssektorn totalt gått från kolsänka till kolkälla och att landet inte klarar sina åtaganden för år 2030. Från miljöhåll är budskapet att avverkningarna måste minska.
Skogens kolsänka är en avgörande pusselbit i klimatarbetet, men Finland har problem med att skogen som kolsänka minskar kraftigt. Hur ser du på det?
– Skogen är fortfarande en kolsänka, den växer mer än den används, men det är en utmaning. Här måste vi fokusera mer på att förstärka tillväxten, men även aktivt arbeta med andra åtgärder och titta på framtida teknologier, CCS och CCU till exempel, säger Paula Lehtomäki.
Norges forskningsminister plagierade uppsats – avgår
Sjöstedt: Slopa EU-förbud mot statsstöd
