Försäkringskassan sparar 300 miljoner – slopar julbord och kapar friskvårdsbidrag
Försäkringskassan ska genomföra ett sparpaket på 300 miljoner kronor. Hälften tas från personalkostnaderna. Nedskärningarna innebär även att friskvårdsbidraget minskar och fruktkorgar och julbord dras in.
Försäkringskassan befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge. I somras kom beskedet att myndigheten varslar upp mot 500 av sina provanställda. Nu genomförs ytterligare ett sparpaket.
Kostnaderna ska minska med 300 miljoner. Runt hälften ska tas från personalkostnaderna, men det är ännu oklart hur många tjänster som berörs.
I den andra hälften av sparpaketet ska konsulterna minska, framför allt inom IT-området. Även friskvårdsbidraget för myndighetens anställda minskar från 3 000 till 2 000 kronor, fruktkorgarna tas bort och medarbetarna fick klara sig utan julbord i år.
– Det är ju inget som vi egentligen önskar att göra. Men varenda krona räknas för att skydda möjligheten att leverera bra service till den enskilda, säger Stefan Blom, chef för myndighetens avdelning för ledningsstöd och analys.
Han ser ett tufft år framför sig.
– 2024 blir ett knapert år. För alla, både för medarbetarna och för alla chefer som försöker göra ett bra jobb och driva en så bra verksamhet som möjligt, säger han till Altinget.
Tjänster lämnas tomma
Beskedet om nedskärningarna kommer knappt två veckor innan jul. Ingen anställd blir dock av med jobbet denna gång.
– Vi kommer inte säga upp någon, säger Stefan Blom.
I stället ska de 150 miljonerna tas in genom att låta tjänster stå tomma när anställda slutar, exempelvis till följd av pension. Det införs inget generellt anställningsstopp.
– Skulle man använda det instrumentet rakt av så skulle det så småningom slå på hur vi hanterar vår kärnverksamhet. Det vill vi inte. Vi kommer nyttja möjligheten att återrekrytera där vi verkligen behöver.
Stefan Blom tror inte att handläggningstiderna påverkas av sparpaketet, men han tror inte heller att de blir kortare.
De ekonomiska utmaningarna för myndigheten grundar sig i utmaningar med ofinansierade reformer, den övergripande kostnadsutvecklingen och att myndigheten inte fick några större tillskott i budgeten.
– Vi är ju en myndighet som rätt ofta tar på oss och får göra saker som inte ligger inom vårt uppdrag ursprungligen, som elstödet till exempel. Men om man blir för slimmad har man liksom inte utrymmet, säger Blom.
– Det är där som vi känner att det finns en oro, att vi inte kan göra allt som regeringen faktiskt vill ha gjort.
Reaktionerna
Enligt Stefan Blom har myndigheten sedan budgetbeskedet haft långa diskussioner om hur de ska hantera kostnaderna. Sparpaketet, på runt tre procent, är ett sätt att värna kärnverksamheten, menar han.
– Det har tagit en, två månader att göra det arbetet. Men det känns värt att göra det. Sen är det olyckligt att det kommer så här två veckor före jul.
Myndigheten ska ha kommunicerat nedskärningarna till de anställda. Enligt Stefan Blom förstår de behovet av att spara.
– Sen blir reaktionerna givetvis på det som rör medarbetarna närmast. Alltså friskvårdsbidrag och fruktkorgar och sådana frågor som man tycker är orättvist. Men annars blir vi ännu färre handläggare, och vi behöver alla våra handläggare. {{toplink}}
Efter dödsolyckorna – Arbetsmiljöverket ska steppa upp tillsynen
Skolinspektionen ska få ökad tillgång till polisens register
