Skolinspektionen ska få ökad tillgång till polisens register

Skolinspektionen vill få tillgång till polisens misstankeregister och penningtvättsregister. ”Just nu bereds flera förslag om ökad registertillgång”, säger skolministerns statssekreterare Erik Scheller till Altinget. 

För att bättre komma åt skolor med våldsbejakande extremism vill Skolinspektionen få tillgång till delar av polisens register. Främst handlar det om misstankeregistret och penningtvättsregistret, där myndigheten vill kunna begära utdrag. Men enligt generaldirektör Helén Ängmo kan det bli aktuellt med fler uppgifter.

– Det kan öka vår förmåga som tillsynsmyndighet att enkelt få tillgång till de uppgifter som vi behöver till exempel när vi ska göra en ägar- och ledningsprövning, säger hon till Altinget. 

Tillgång till misstankeregistret och penningtvättsregistret skulle innebära att Skolinspektionen får indikationer om en ägare är olämplig, menar Helén Ängmo. 

– Och när vi väl börjar tillsynen kan vi enkelt kolla upp olika uppgifter. Sen kan det vara andra underlag som vi också skulle behöva. Vi kommer utvärdera hur det går. Vi kommer behöva utvärdera regeln där vi fått förstärkta möjligheter att stänga skolor, men också titta på demokrativillkoret som också är en ny lagstiftning. 

Vad skulle det vara för ytterligare underlag?

– Det kan jag inte säga i dagsläget, utan jag tycker allt som har att göra med ägar- och ledningsprövning är enormt viktigt att det fungerar väl. I vårt tillsynsuppdrag överlag behöver man en tydlig lagstiftning.

Förslag på gång

Enligt skolminister Lotta Edholms (L) statssekreterare Erik Scheller håller regeringen på att förbereda flera förslag om ökad registertillgång för Skolinspektionen. 

”Vi har mycket allvarliga problem med extremism i skolan idag, både bland personal och skolledning. För att möta detta arbetar regeringen på flera fronter, bland annat till för vi betydligt mer resurser till Skolinspektionen, inför tuffare ägar- och ledningsprövning och utvidgad registerkontroll. Just nu bereds flera förslag om ökad registertillgång och regeringen hoppas kunna återkomma inom kort”, säger han i ett skriftligt meddelande till Altinget. 

Tydligare uppdrag

Sedan ett år tillbaka har inspektionen haft i uppdrag från regeringen att granska skolor där man bedömer att det finns risk för extremism. I det arbetet har Skolinspektionen, bortsett från att vidtagit åtgärder på åtta skolor, också tagit fram stödmaterial till kommuner samt startat en särskild granskning om förskolans ägar- och ledningsprövning. 

{{toplink}}

I en återrapportering ser myndigheten utöver att ta del av polisens register, även behov av ett förtydligande av uppdraget. 

– Att jobba med frågor som rör våldsbejakande extremism är komplext. Vi önskar en ändring för att markera vikten av att vi samarbetar med andra myndigheter som också får signaler. Som det är nu står det att Skolinspektionen ska gå in där vi bedömer att risker finns. Vi utvecklar egna riskanalyser men det är väldigt viktigt att andra myndigheter signalerar till oss, säger Helén Ängmo.  

Svårt att upptäcka

Skolinspektionen har begränsade möjligheter att på egen hand upptäcka extremism på skolor. Myndighetens främsta metod bygger i dagsläget på att få information från andra myndigheter samt att göra vissa egna riskanalyser.

– Det är viktigt att vi gör det här i samverkan med andra myndigheter, så som Center för våldsbejakande extremism, Ekobrottsmyndigheten och Säpo. 

Det Skolinspektionen kan göra utöver det är att titta på värdegrundsfrågor, som demokrati, i skolan. 

– Vi har jobbat mycket med granskningar som rör kontroversiella frågor och om lärare har känt sig utsatta att ta upp vissa känsliga frågor, säger Helén Ängmo. 

{{toplink}}

Forrige artikel Försäkringskassan sparar 300 miljoner – slopar julbord och kapar friskvårdsbidrag Försäkringskassan sparar 300 miljoner – slopar julbord och kapar friskvårdsbidrag Næste artikel Regeringen planerar ”grundlig översyn” av Samhalls uppdrag Regeringen planerar ”grundlig översyn” av Samhalls uppdrag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.