Forskare: Stryk lärarnas studieskuld

Regeringen bör överväga att öka intresset till lärarutbildningar genom att skriva av studielånen efter en tid i yrket. Det skriver forskaren Mats Bergman i en ny SNS-rapport där han ger förslag på hur styrningen av högre utbildning kan förbättras.

Enligt nuvarande styrmodell fördelar lärosätenas styrelse eller rektor utbildningsbudgeten mellan de olika fakulteterna, som i sin tur fördelar medlen mellan institutionerna, i hög grad enligt förra årets utbildningsutbud. Forskaren Mats Bergman menar att studenterna och arbetsmarknaden bör få större inflytande på dimensioneringen av den högre utbildningen. Enligt Bergman tar lärosätena inte tillräcklig hänsyn till söktrycket från studenter. Det är något han vill ändra på.

Enligt Bergman styrs tilldelningen i hög grad av förra årets utbildningsutbud, medan söktrycket från studenter påverkar desto mindre. Det är något han vill ändra på.

– Balansen i Sverige har hamnat lite fel. På ett sätt är det bra att det är universiteten som detaljplanerar, men studenternas intresse väger för lätt i dagens modell, säger Mats Bergman till Altinget. 

Slopa studielånen

Men ibland ska samhällsintresset gå före, menar Bergman, som tycker att det är bra att staten direkt kontrollerar antal platser vid vård- och lärarutbildningar.

– Samhällsintresset är ju bland annat lärar- och vårdutbildning där vi inte har särskilt högt söktryck, men är utbildningar som behövs, säger Mats Bergman.

Han föreslår att regeringen bör överväga att stimulera söktrycket till lärar- och vårdutbildningar genom att efterskänka studielån efter en tid i yrket.

– Det hjälper inte att flytta utbildningsplatser om söktrycket är alltför lågt, utan då måste man ta till andra instrument för att öka intresset. Det skulle vara rimligt att efterskänka studielånet eller delar av studielånet efter ett par år i tjänst. Jag tänker att ett krav bör också vara att studenten tagit examen.

Han fortsätter:

– Men det här är något som behöver utredas vidare, bland annat hur mycket man behöver ha arbetat, och hur stor del av lånet som ska efterskänkas. Jag tror att det skulle få ganska stor effekt på söktrycket även om man efterskänkte halva studielånet.

Fler lärarutbildningar

Bergman ser också gärna försöksverksamhet med specialiserade lärosäten med inriktning mot dessa områden.

– Vi har gått åt andra hållet. Vi hade ju särskilda lärar- och vårdutbildningshögskolor som låg utanför universiteten fram till 1977 när de lyftes in i de generella universiteten, säger han. 

Mats Bergman ser fördelar med att vända tillbaka den utvecklingen och inrätta nya lärosäten med fokus på områdena eller att någon av de högskolorna får i uppdrag att expandera inom vård- och lärarutbildningar.

– Ett argument för är att de tekniska högskolorna, som är specialiserade på detta sättet, har varit innovativa, tar sitt uppdrag på allvar och utvecklar nya program. Jag tror inte det har varit till nackdel att de har varit specialiserade. Snarare tvärt om.

Forrige artikel SD-ledamot: Bygg kärnreaktor i Botkyrka SD-ledamot: Bygg kärnreaktor i Botkyrka Næste artikel Säkerhetslucka gjorde det möjligt att kartlägga fackmedlemmar Säkerhetslucka gjorde det möjligt att kartlägga fackmedlemmar
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.