Ny rapport: Segregationen inte bara ett storstadsproblem
Segregationsbarometern är bättre lämpad att användas för integrationsinsatser än Polisens lista över utsatta områden. Dessutom visar den tydligare att segregationsproblem också finns utanför storstäderna. Det menar forskaren Tapio Salonen, som har jämfört måtten i en ny rapport.
Polisens lista över utsatta områden, som för första gången publicerades offentligt 2015, har fått ett stort genomslag i media och har dessutom använts av politiker, också i andra frågor än kriminalitet.
Men att använda Polisens verktyg i frågor som rör exempelvis bostadsbyggande och integration kan vara problematiskt. Det menar Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, som har skrivit en ny rapport på ämnet.
– Problemet är att man överskattar Polisens lista, som är gjord för deras egna ändamål med ett specifikt fokus. Man övertolkar och använder det i sammanhang som den inte är ämnad för, säger Tapio Salonen till Altinget.
Liten överlappning
I rapporten har Tapio Salonen jämfört vilka Polisens utsatta områden är och vilka som klassas som områden med ”stora socioekonomiska utmaningar” i Segregationsbarometern som Boverket tillhandahåller.
Det är relativt få områden som finns med på båda listorna.
– Det finns många fall där det inte sammanfaller, och då kan man fråga sig varför överlappningen är så pass låg.
– Polisens lista är till stor del baserad på lokala bedömningar och handlar specifikt om kriminalitet. Ytterst är den baserad på subjektiva bedömningar, vilket kan leda till både under- och överskattningar av områdena.
Mer utbrett än tidigare
Salonen har också jämfört och kartlagt hur det ser ut på kommunnivå.
– Om man utgår från Segregationsbarometerns bredare synsätt visar den att mönstret är mycket vidare än bara ett storstadsproblem.
Men att den utvecklingen har skett är inte ett nytt problem.
– Det är en långsiktig utveckling som har skett under flera decennier. Segregationen hänger ihop med de ojämlika inkomstnivåerna i samhället och har ökat sedan början av 1980-talet.
Kritik mot EU-finansiering till gränsstängsel: ”Meningslöst och populistiskt”
Var tredje riksdagsledamot är ”alltid redo!”
