Forskare: Skolsegregationen finns även inom övre medelklass
Det svenska skolsystemet börjar likna 1800-talets sociala uppdelning, förklarar Petter Sandgren vid Stockholms universitet. Nu finns också skolsegregation inom övre medelklassen som gör skillnad på vilken elit man tillhör.
Petter Sandgren är legitimerad gymnasielärare, fil dr i historia och lektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Vanligtvis forskar han om elitskolor runt om i världen och arbetar på sin bok om eliter. Men nu engagerar han sig i den svenska skoldebatten efter en upptäckt i sin egen forskning.
I de extremt selektiva skolorna i länder som England och USA har man på senare år insett att det finns stora fördelar med blandade elevgrupper som bidrar till förståelse för människor från olika sociala bakgrunder.
– Där marknadsförs det att det är blandade elevgrupper på elitskolorna. Det finns inte i Sverige, säger han till Altinget.
Länderna har också ett system där man kan betala för skolan och där det finns utbredd skolsegregation. Men det finns också strävan mot att ta bort skolavgifter och selektiva akademiska prov.
– Det som är fascinerande med Sverige är att vi inte kan ta ut skolavgift, men ändå så ser det ut som det gör. Det är fascinerande rent akademiskt, men demokratiskt är det ett problem, säger Petter Sandgren om skolsegregationen.
Börjar likna 1800-tal
Han förklarar att det råder konsensus bland forskare att skolsystemet i dag snarare förstärker segregationen. Principen om att skolan ska motverka ett ojämlikt samhälle har varit rådande under hela efterkrigstiden, men inte längre med det system vi har i dag.
Ju fler val skolsystemet består av, desto mer spelar social bakgrund in för att göra välinformerade val i planeringen av skolkarriären. Därför är skolval i sig segregerande och att ”svensk skola börjar likna 1800-talets sociala uppdelning”, förklarar Petter Sandgren. Då gick arbetarklassens barn i folkskola och elitens barn vid läroverken.
– Det var tydligt uppdelat då och de träffade inte varandra. Det lyftes som ett demokratiproblem, säger han och tillägger:
– I storstäder i dag kan det vara så att man går hela sin skolgång utan att träffa någon utanför sin grupp.
Högutbildades barn
Petter Sandgren pekar på förslagen i likvärdighetsutredningen som presenterades av Björn Åstrand. Sandgren tror att slopa kötid som urval till friskolor, kan motverka viss del av segregationen.
– Men det är viktigt att poängtera att föräldrar som är väldigt högt utbildade ställer inte barnen i kö till en friskola utan de sätter sina barn i kommunala skolor.
Ofta har dock kommunala skolor i medelklassområden en ganska homogen elevgrupp. Eftersom man sällan vet så mycket om den skola man väljer, blir homogen elevgrupp ett av de främsta kriterierna när man väljer skola.
– Det är naturligt och mänskligt, men det är också ganska skadligt för samhället.
Petter Sandgren har nu också sett att det finns skolsegregation inom den övre medelklassens elever. De väljer olika skolor beroende på om föräldrarna tillhör kultureliten eller en ekonomisk elit.
– Det blir mer och mer splittrat. Det är ett samhällsproblem i sig att man bara träffar sin lilla subgrupp, man kan jämföra det med sin bubbla i sociala medier.