Forskarkritik mot lärarutbildningarna: ”Skulle behöva ändra oerhört mycket” 

Lärarstudenter får inte tillräckliga kunskaper i läs- och skrivundervisning, visar en ny rapport. ”Det måste ställas högre krav på lärarutbildningarna”, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och en av författarna till rapporten. 

Omkring 20 procent av eleverna som börjar i årskurs 4 har inte tillräckliga läs- och skrivkunskaper. 

– Det är siffror som för mig bara är hårresande. Nästan alla elever kan lära sig läsa och skriva, men hur man åstadkommer detta i praktiken lärs inte ut på lärarutbildningarna, säger Agneta Gulz till Altinget. 

Gulz är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och en av författarna till en ny rapport som visar att F-3-lärarutbildningen inte ger tillräckliga kunskaper i hur studenterna ska undervisa eleverna i att läsa och skriva, som nyligen publicerats av Näringslivets skolforum. 

Tydligare styrning

Ska eleverna klara skolan bättre behövs kompetenta lärare, och för det behöver lärarutbildningarna hålla kvalitet. Enligt Agneta Gulz finns det en uppenbar lösning – en tydligare styrning av utbildningarna. 

– Lärosätena måste ges ett mer specificerat uppdrag än vad de har i dag. Och de måste åta sig att se till så att nyexaminerade lärare behärskar de här kunskaperna och färdigheterna. Det måste ställas högre krav på lärarutbildningarna, säger hon. 

För att det ska ske måste F–3-programmen fokusera mer på läs- och skrivinlärning. Tillvägagånssättet som Gulz förespråkar är det som förordas i det vetenskapliga fältet Science of Reading, som handlar om hur man undervisar och stöttar barn i att tillägna sig ett skriftspråk. 

Att lärarstudenter inte får tillräckliga kunskaper om elevers läs- och skrivinlärning slår hårdast mot de socioekonomiskt svaga eleverna, berättar Agneta Gulz.  

– Vi ser att det inte drabbar medelklassbarn i samma utsträckning för där finns det inte så sällan föräldrar eller andra anhöriga som går in. Men det sker inte för dem som kommer från resurssvaga hem. Det är de som drar det korta strået. 

”Alla skriker Phonics”

Det kommer ju en utredning snart om lärarutbildningarna. Vad hoppas du på där? 

– De har fått den här rapporten om lärarutbildning. Vi hoppas verkligen att utredningen om lärarutbildningen ger direkta föreskrifter. Lärosätena gör ju inte det här på egen hand, tyvärr. 

– Man skulle behöva ändra oerhört mycket. Till exempel har man alldeles för lite lärarledd tid på lärarutbildningarna.
 
Utredare för förskollärar- och lärarutbildningarna Peter Honeth har flaggat för att Phonics (Ljudning och avkodning av bokstäver som förespråkas i Science of Reading, reds. anm.) kommer ges större utrymme på lärarutbildningarna. Vad tänker du om det? 

– Alla skriker Phonics nu. Men Phonics är bara en del av vad som behövs. 

– Det är Science of Reading som ska med. Phonics ensam löser ingenting. Det är bättre än ingenting, men man får inte snöa in på bara Phonics. Science of Reading talar om mycket, mycket mer. Man trycker lika mycket på till exempel fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, högläsning, samtal om det man läser, begreppskunskap och skrivövningar. 

Varför har det inte implementerats tidigare när vetenskapen funnits i flera år?

– Det har varit väldigt mycket prat om hur det blir i framtiden, ”då kanske vi inte behöver läsa och skriva”. Men det är en framtid som inte är här än. Varför ska de som går i skolan nu vara gisslan? Man ser väldigt väl vad det är vi behöver i dag och det kommer vara i stort sett samma sak när dagens elever gått ut skolan. 

– Argumentet är ofta att läs- och skrivundervisning är gammalt och traditionellt och nu har vi ett nytt samhälle på väg. Men det är oansvarigt. De unga måste få med sig det vi vet är viktigt här och nu. 

Beslutskedja: Utredning: Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna, Dir. 2023:111

6/7
2023
30/8
2024
11/9
2024
29/11
2024

Forrige artikel Efter dödsolyckan på Gröna Lund – kontrollen av tivolin utreds Efter dödsolyckan på Gröna Lund – kontrollen av tivolin utreds Næste artikel Utredare: Ökad datainsamling, men inget separat primärvårdsregister Utredare: Ökad datainsamling, men inget separat primärvårdsregister
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.