Förslag om ökad platssamverkan att vänta från regeringen

Regeringen tittar just nu på hur man kan få platssamverkan mellan fastighetsägare och andra aktörer kan öka. Ett lagkrav är en av stötestenarna, där Fastighetsägarna är skarpt kritiska. ”Fastighetsägarnas roll är helt central”, säger bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). 

Regeringen bereder just nu förslag om hur arbetet med platssamverkan mellan fastighetsägare, sociala myndigheter, polis och andra aktörer ska öka i utsatta bostadsområden. Det berättar bostads- infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) i samband med ett besök i Tensta utanför Stockholm.

– Vi är överens i Tidöpartierna om att bekämpa otryggheten brett och då är fastighetsägarnas roll oerhört viktig, helt central, säger han till Altinget. 

Frågan om ökad platssamverkan är en av de få bostadspolitiska frågor som ingår i Tidöavtalet. Enligt överenskommelsen ska regeringen göra det obligatoriskt för fastighetsägare att ingå i samarbeten som går ut på att förbättra i de områden där de verkar. 

– Det är det vi jobbar med nu utifrån Tidöavtalets punkt om platssamverkan och bereder förslag som ska tas fram, säger Andreas Carlson. 

{{toplink}}

Fastighetsägarna är kritiska till att införa lagkrav på samarbetet och menar att ett frivilligt engagemang är mer effektivt.

Ni vill införa lagkrav på samverkan men där vill fastighetsägarna inte samma sak. Hur har det diskuterats?

– Vi har pratat om det och den svåra frågan är vad man gör när fastighetsägare inte vill vara med och samverka för att minska brott och otrygghet. Det har vi pratat om och vi kommer att fortsätta den dialogen även med andra aktörer.

Står ni och Fastighetsägarna närmre varandra i den frågan än tidigare?

– Vi står väldigt nära varandra i att vi måste öka tryggheten i bostadsområden i utsatta områden. Sedan vägen dit kan man ha delvis lite olika uppfattning om hur den går. Men vi är i beredning nu att ta fram ett förslag och kommer återkomma, säger Andreas Carlson (KD). 

Fastighetsägarnas vd Anders Holmestig säger att han inte tror att det skulle bli framgångsrikt att tvinga in aktörer i ett engagemang. 

– Vi har en bra dialog om det, sedan får vi se. De funderar väl på hur de ska göra med den frågan. Jag tycker de ska tillsätta en utredning. Där kan man titta på en lagstiftning, men jag tycker man ska fokusera på att riva hinder för att skapa bra förutsättningar, säger han och tillägger: 

– Kan man börja med att kratta manegen från politikens sida och får ett bra resultat, då finns det ju ingen anledning att lagstifta.

Hur ska man då fånga de fastighetsägare som inte vill engagera sig? 

– De som inte är med kommer ganska snart att inse att sköter de inte sina fastigheter får man sämre fastighetsvärden och sämre resultat i sin verksamhet. Så jag tycker man kan ta ett företagsekonomiskt perspektiv på det. Sedan kanske man kanske får leva med ett par free-riders, det kanske får vara värt det för att man ska ta tillvara kraften i det frivilliga samverkan.

Vad är då fördelen med att inte lagstifta?

– Jag kan inte se framför mig hur en sån lagstiftning skulle se ut, en lagstiftning som funkar både i Järva och exempelvis Katrineholm, det är så väldigt olika förutsättningar på olika ställen i landet. 

{{toplink}}

Forrige artikel Veckan i EU: Pengar till Ungern, AI-konferens i Göteborg och EU-ministrar i Stockholm Veckan i EU: Pengar till Ungern, AI-konferens i Göteborg och EU-ministrar i Stockholm Næste artikel Jimmie Åkesson: Inga undantag från informationsplikten Jimmie Åkesson: Inga undantag från informationsplikten
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.