Fridolin föreslår regler för läromedel – branschen är tveksam

Ett helt batteri med förslag ska göra att fler elever får tillgång till läromedel, enligt utredaren Gustav Fridolin. Men branschaktörer reagerar på att det är vaga formuleringar i lagen och att tillsynen kan bli snedriktad mot vissa läromedel.

Tidigare utbildningsministern och numera statliga utredaren Gustav Fridolin (MP) har lämnat över andra delen av sin utredning. Denna gång med förslag om läromedels roll i skolan. Främst föreslås ett förtydligande i skollagen om att: eleverna ska ha tillgång till läromedel och andra lärverktyg, inklusive böcker och läroböcker, som behövs för en god kunskapsutveckling.

Det gör att Skolinspektionen kan följa upp följa upp tillgången på läromedel i sin granskning av skolorna.

– Skolinspektionen har suttit med i vår grupp när vi tagit fram den här regleringen. Med Skolinspektionens granskning av även läromedel så täpper det till kryphålen, säger Fridolin till Altinget.

Gratis böcker

Ytterligare förslag är att elever i grundläggande vuxenutbildningen ska få kostnadsfria läromedel, samt att lärobokens särskilda värde ska betonas och att elever bör få låna hem läroböckerna.

Fridolin föreslår även att det inrättas en läromedelsnämnd som ska ledas av Skolverkets generaldirektör. Den ska bestå av lärare och läromedelsförlag bland andra. Nämnden ska informera om vilka läromedel som finns och de ska även ta fram kvalitetskriterier.

Läromedel ska även definieras och kvalitetssäkras. Men hur det ska gå till, har inte Fridolin någon lösning på.

– Kriterierna ska tas fram av nämnden. Sen har vi inget förslag om granskningen. Vi har tittat på den frågan ingående. Men vi ser att det skulle vara praktiskt omöjligt, eftersom det är en stor mängd läromedel och de uppdateras också. Och vi har ingen data på att det skulle vara kvalitetsbrister i dagens läromedel, säger han.

Ny statistik

Utöver detta ska nämnden också årligen dela ut produktionsstöd till läromedel som inte är kommersiellt gångbara, som inom minoritetsspråk eller mindre yrkesämnen.

Skolverket ska också få ansvar för att samla information från skolhuvudmän där kostnader för läromedel ska redovisas särskilt och inte endast i kostnadsposten lärverktyg.

Vaga formuleringar

Branschaktörer är generellt positiva till utredningen, främst för att det inte gjort någon statlig utredning på läromedelstillgången sedan 1980.

Men formuleringen i skollagen om tillgången på läromedel är vag, anser Stefan Persson som är vd för Läromedelsföretagen.

– Det kommer inte vara helt lätt att fastställa vad som är en acceptabel tillgång på läromedel och hur säkerställer man att lärare och eleverna verkligen får sina behov tillgodosedda. De här frågorna bör man återkomma till, säger han till Altinget, och tillägger:

– Vi föreslår dock inte en fast acceptabel nivå av läromedel. Vad som är en acceptabel nivå måste utgå från skolornas behov.

Digitala nationella prov

Jannie Jeppesen, vd för Swedish edtech industry, anser att digitala läromedel och barnens digitala läsning behandlas lite styvmoderligt i utredningen.

– Den digitala läsningen kommer vara en stor del när man nu beslutat att nationella proven ska göras digitalt. Digital läsning är en annan form än den analoga. Men det är inte antingen eller, utan både och, säger hon till Altinget.

Att utredningen inte tar samma grepp kring digitala läromedel som de analoga, kan påverka hur förslagen implementeras sen, anser Jeppesen.

– Om Skolinspektionen ska följa upp läromedel i sina inspektioner, så kommer skolorna se till att de har sitt på det torra. Men har det digitala glömts bort redan här, så är det risk att Skolinspektionen bara kommer kolla på det analoga. 

Beslutskedja: Stärkta skolbibliotek och läromedel

28/11
2019
2/12
2019
2/12
2019
3/12
2019
13/8
2020
15/10
2020
21/10
2020
22/10
2020
21/1
2021
26/1
2021
8/4
2021
15/6
2021
15/8
2021
24/8
2021
21/10
2021
11/1
2022
18/1
2022
1/2
2022
8/2
2022
10/2
2022
31/3
2022
22/12
2022
20/10
2023

Forrige artikel Överblick: Arbetsförmedlingen varnar för pengabrist och Sjöstedt talar ut Överblick: Arbetsförmedlingen varnar för pengabrist och Sjöstedt talar ut Næste artikel Förslag om beredskapsapotek får kritik: ”Oflexibelt” Förslag om beredskapsapotek får kritik: ”Oflexibelt”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.