Förslag om beredskapsapotek får kritik: ”Oflexibelt”

Utredningen om försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården föreslår att det införs 600–700 beredskapsapotek som ska skötas av statliga Apoteket AB. Men flera branschorganisationer är kritiska. Konkurrensverket varnar för bristande konkurrens och saknar förslag om e-handel.

I våras kom betänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården till den krisberedskapsutredning som leds av Åsa Kullgren. Utredningen tillsattes redan 2018 men har aktualiserats i samband med coronapandemin.

Som Altinget tidigare rapporterat är ett av förslagen i utredningen att ett nät av beredskapsapotek ska införas över hela landet. Men remissrundan visar att branschen är kritisk och saknar flera viktiga bitar gällande beredskapsapoteken.

För många beredskapsapotek

Utredningen föreslår bland annat att 600 – 700 av landets cirka 1 400 apotek ska bli beredskapsapotek, och att dessa ska skötas av det statliga bolaget Apoteket AB.

”Beredskapsapotek ska inrättas med lämplig geografisk spridning över hela landet och de ska säkerställa att allmänheten har tillgång till läkemedel även vid fredstida kriser och vid krig.” lyder förslaget i utredningen.

Förslaget får kritik. Apoteket AB själva tycker att det är för många beredskapsapotek och vill i stället se att mellan 150 – 250 beredskapsapotek med utökad lagerhållning och ”strategiskt belägna”. 

Apoteket AB vill även att det ska finnas minst ett beredskapsapotek per region.

Öppna för fler aktörer

Även Konkurrensverket är kritiska mot flera av förslagen.

– Vi ser inget särskilt behov av att just Apoteket AB skulle få ett särskilt samhällsuppdrag att sköta beredskapsapoteken. Det finns flera andra stora aktörer på apoteksmarknaden som rimligen borde kunna få vara med och buda, säger Leif Nordqvist, Konkurrensverket, till Altinget.

Bland annat anser de att ”...flera av utredningens förslag är bristfälligt utredda utifrån ett konkurrens- och marknadsperspektiv och riskerar att få en betydande inverkan på apoteks- och läkemedelsmarknaden om de realiseras.”

E-handelslösningar mer flexibelt

Konkurrensverket förordar också färre beredskapsapotek, och att e-handelslösningar inrättas.

– Vi tycker att utredningen har missat e-handel som ett bra alternativ i kristider. Apoteken har sedan rätt länge haft onlineförsäljning och att folk kan beställa hem läkemedel. Detta har även fungerat väl under coronapandemin och borde rimligen vara ett givet beredskapsalternativ, säger Leif Nordqvist.

Riskerar inte digitala lösningar att vara sårbart i kristider?

– Ja, men om folk måste röra på sig under en rådande kris kanske de ändå inte är på den plats som de utsedda beredskapsapoteken är. Det blir ett oflexibelt läge om det bara finns fysiska apotek. 

Glöm inte regionerna

Sveriges kommuner och regioner (SKR) påpekar i sitt remissvar att utredningen missat att ge utrymme för de regionala behoven i förslaget om beredskapsapotek, och endast fokuserat på de statliga myndigheterna.

SKR betonar att även kommuner och regioner tillsammans med bland andra Socialstyrelsen och Läkemedelsverket behöver få vara med och påverka var i landet beredskapsapoteken ska finnas.

Lagerhållning och parallellimportörer

Ett annat förslag är att det införs sexmånaders lagerhållning av läkemedel, trots att det samtidigt konstateras att detta inte passar alla typer av läkemedel.

Dessutom kan krav på lagerhållning försvåra för så kallade parallellimportörer – företag som importerar godkända läkemedel till ett lägre pris från andra länder inom EU och EES.

Branschorganisationen Sveriges apoteksförening konstaterar att förslaget i det avseendet strider mot EU-rätten.

– Förslagen är omfattande, delvis oproportionerliga och kostsamma. Jag saknar förslag på åtgärder som stärker beredskapen för olika typer av händelser och som kan utformas flexibelt utifrån det rådande läget, säger Johan Wallér på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Beslutskedja: Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap

13/8
2018
30/8
2018
30/8
2018
22/8
2019
25/2
2020
25/2
2020
25/2
2020
12/3
2020
13/3
2020
17/3
2020
17/3
2020
7/4
2020
7/4
2020
20/5
2020
27/8
2020
11/9
2020
1/4
2021
24/8
2021
25/8
2021
2/9
2021
24/2
2022
28/2
2022
17/5
2022
30/6
2022
15/9
2022
24/1
2023
15/2
2023
20/4
2023

Forrige artikel Fridolin föreslår regler för läromedel – branschen är tveksam Fridolin föreslår regler för läromedel – branschen är tveksam Næste artikel SAK: ”Ingen undkommer talibanerna” SAK: ”Ingen undkommer talibanerna”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.