SAK: ”Ingen undkommer talibanerna”
Hur ekonomiskt bistånd ska nå civilsamhället i Afghanistan utan att gynna talibanerna är den stora frågan just nu. Enligt Svenska Afghanistankommittén (SAK) respekterar talibanerna oftast de lokala byarnas vilja till stöd. Johan Schaar, Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), ser trots allt en positiv utveckling sedan förra talibanstyret 1996–2001.
Efter talibanernas övertagande i Afghanistan har omvärlden i bestörtning och fördömanden strypt sitt ekonomiska bistånd till Afghanistan för att inte understödja talibanernas påtvingade styre.
Förlamad ekonomi
En negativ, brutal effekt är dock att hela den afghanska befolkningen drabbas av frånvaron av bistånd och landet riskerar att hamna i ett ekonomiskt fritt fall de kommande månaderna.
Alla valutareserver har frusits, banksystemet ligger nere, ingen kan överföra pengar in eller ut ur landet och det finns inga kontanter att få ut någonstans, enligt Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén (SAK).
– Om omvärlden inte gör något för att släppa in pengar igen in Afghanistans offentliga sektor så kommer miljoner människor kastas ut i arbetslöshet, säger han till Altinget.
Redan extremt fattigt
Afghanistan är redan mycket fattigt vilket gör landet extra utsatt då 70 procent av invånarna redan lever under fattigdomsgränsen. Landets yta är endast 50 procent större än Sverige men har cirka 35 miljoner invånare (att jämföra med Syrien som har cirka 22 miljoner).
– Fortsätter man att frysa den ekonomiska hjälpen till landet och ödelägga den afghanska offentliga sektorn står vi inför en fasansfull humanitär katastrof som vida överstiger vad vi tidigare sett, kanske redan om ett par månader, säger Klas Bjurström.
– Det finns en stor risk för en hungersnöd ovanpå ett uppflammande krig. I så fall kommer många människor att dö och flyktingströmmarna blir enorma. Det kommer att bli väldigt dyrt för omvärlden.
Ingen undkommer talibanerna
”Inte en spänn ska gå till talibanerna” sammanfattade utrikesminister Ann Linde (S) den allmänna politiska uppfattningen om hur ekonomiskt bistånd på inga villkor ska gynna talibanerna.
Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) är något mer nyanserad och säger att svenskt bistånd inte får gå till talibanernas maktutövande. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill att Sverige endast ska ge humanitärt bistånd, det vill säga mat och medicin.
Klas Bjurström betonar att ingen aktör inne i Afghanistan helt kan isolera sig från talibanerna.
– Ingen undkommer talibanerna. Och ja, vår verksamhet kan hypotetiskt sett vara en resurs för talibanerna, exempelvis vår personals lön. Tar talibanerna över staten beskattas vår personal och gynnar på så sätt den talibanska statsmakten, säger han.
– Ska de inte få en enda krona måste man hermetiskt tillsluta landet.
Civilsamhället har stärkts
Frågan är vad världen lärt sig om hur man ska förhålla sig till bistånd under talibanstyre sedan förra gången 1996 till 2001.
Enligt Johan Schaar på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) var det först efter 2001 som biståndet till till Afghanistan växte sig stora.
Dessförinnan gick den största delen av svenskt bistånd fortfarande via Svenska Afghanistankommittén.
– Under förra talibanregimen fanns inte alls samma biståndsvolymer som det gör idag, så det är svårt att jämföra, säger Johan Schaar till Altinget.
Men det finns flera tydliga positiva effekter av det konkreta bistånd som gått till befolkningens hälsa och utbildning sedan 2001.
– Exempelvis är det ett faktum att många, många fler flickor går i skolan nu än under åttio- och nittiotalet, säger han.
Byråd och förhandling
”Vi kommer att behöva sitta ner med representanter för talibanerna, så är det”, konstaterade Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson i en intervju med DN.
Enligt Klas Bjurström går kontakten med talibanerna via de lokala små byråd som styr i byarna.
– Vi erbjuder byarna i vissa distrikt stöd med exempelvis utbildning. De ordnar då praktiska saker som lokal, sanitet och att få fram en lärare. Stöter vi på problem med talibanerna går man till byrådet som då får förklara vår och sin egen position mot talibanerna.
”Local custom”
Så länge lokalsamhället självt exempelvis vill skicka barn till skolan eller kvinnor till barnmorskeutbildning så brukar talibanerna acceptera det, enligt Klas Bjurström. Sen kan de komma med invändningar, som att flickorna ska ha kvinnliga lärare eller att de inte får vara i skolan samtidigt som pojkarna.
– Sådant som är ”local custom” går vi med på, exempelvis att det ska byggas en mur runt skolan för att hindra insyn. Men annat kan vi inte gå med på, som att endast undervisa pojkar. Nästan alltid går det att lösa de här sakerna.
Om det inte går, drar ni er ur helt och hållet?
– Ja. Men det är sällan det går så långt.
Förslag om beredskapsapotek får kritik: ”Oflexibelt”
Överblick: Diplomatisk Magdalena Andersson och kritik mot hederslag
